Studerar extrema miljöer på jorden för att förstå planeten Mars

Merve Yeşilbaş är biträdande universitetslektor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet och jobbar med rymdfrågor och gräver bland mineraler och is.

BildMattias Pettersson

Jag önskar att jag kunde vara på Mars med min spektrometer och göra experiment på plats!

Merve Yeşilbaş som kommer från Istanbul i Turkiet utstrålar en positiv energi och verkar glad. Vi sitter och pratar över en kaffe på Kemiska institutionens fikarum. Merve Yeşilbaş är den tredje biträdande lektorn som anställdes vid Teknisk naturvetenskaplig fakultet i en speciell satsning på lovande unga forskare. Nu är hon forskningsledare och leder sin egen grupp.

– Min forskning är tvärvetenskaplig inom fältet planetvetenskap, astrobiologi och oorganisk kemi. Jag undersöker Mars extrema miljö vad gäller dess mineraler och hydrologi. Jag önskar att jag kunde vara på Mars med min spektrometer och göra experiment på plats!

Men det är inte förrän år 2032 som NASA planerar en mission för att hämta hem markprover från vår röda grannplanet. I stället jobbar Merve med mineralprover från extrema miljöer på olika platser på jorden till exempel Arktis, Hawaii, och Island som hon analyserar på sitt laboratorium i kombination med fjärranalystekniker, det vill säga studier av bilder som tagits av Mars yta med speciella instrument.

Merve Yeşilbaş vill ta reda på vilka mineraler och stenar som finns på Mars, potentiella vattentillgångar och studera dess salter.

– Kunskapen är viktig för framtida rymdutforskning. Jag är intresserad av frågan om och på vilket sätt det förkommer vatten på Mars. Studier har bevisat att vatten i form av is finns under markytan på planeten i dag och vattenkemin på Mars har förändrats från fyra miljarder år sedan till i dag.

Kargt landskap på planeten Mars.

BildMostphotos/Simon Alvinge

NASA – en barndomsdröm

Bekant med Umeå och vårt universitet blev Merve Yeşilbaş redan för tolv år sedan. Januari 2010 reste hon till Umeå för en tid som Erasmusstudent i fysik. Hon blev kvar i Umeå och läste en masterutbildning i fysik under två år och sedan blev hon antagen som doktorand i oorganisk kemi på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.

Därefter fick hon sin stora chans vilket var en forskningstjänst som postdoktor på NASA i Kalifornien.

– Att vara på NASA var min barndomsdröm som gick i uppfyllelse! Att utforska det okända bortom jorden, en sådan känsla ”som att röra vid en stjärna”. Under min period på NASA fick jag fantastiska möjligheter att etablera samarbeten som fortfarande pågår och träffa framgångsrika och mycket inspirerande forskare. Naturligtvis var det spännande att bevittna den häpnadsväckande vetenskap som pågår där.

Målet med Merve Yeşilbaş forskning på NASA var att identifiera hydratiserade mineraler och kryosalter på ytan på planeten Mars för att avslöja historien om vattenaktivitet och potentiella vattenresurser för framtida mänsklig utforskning. För att uppnå detta använde Merve Yeşilbaş flera spektroskopiska tekniker som IR och Raman Spectroscopy. Sedan lärde hon sig hur man kartlägger marsjordar för att avslöja mineralogisk sammansättning av dessa med hjälp av omloppsdata från Compact Reconnaissance Imaging Spectrometer for Mars (CRISM).

– Mina studier visade att vattnet faktiskt kunde bildas så lågt som ungefär -50 °Celsius nära ytan av Mars med hjälp av salter i marken, vilket också har direkt inverkan på Mars geologiska egenskaper.

Tvärvetenskap ger kvalitet

Under sin tid på NASA fick Merve Yeşilbaş erfarenhet av att arbeta med forskare från många olika områden som fysiker, geologer, astrobiologer och dataanalytiker. Hon såg vikten av lagsamarbeten och hur brainstorming av forskare från olika områden ger en heltäckande, en bred vision för att förklara fenomen relaterade till rymden. De olika tillvägagångssätten ger kvalitet till vetenskapen.

– Detta är också anledningen till att när jag nu själv utlyser doktorand- och postdoktor-tjänster välkomnar potentiella kandidater att söka från olika områden för att få ett nytt tillvägagångssätt och vidga vyerna i min forskargrupp.

Dessutom har hon tänkt på sedan hon lämnat USA hur viktig och avgörande vetenskapskommunikation är för att locka den unga generationen till STEM-området (Science, Technology, Engineering & Mathematics).

– Jag försöker därför ta mig tid att engagera mig i populärvetenskapliga aktiviteter i Umeå och är till exempel en av forskarna i Låna att Forskare på Forskarfredag vid Curiosum i höst. Jag ser fram emot att träffa den unga generationen och prata med dem om Mars.

Vilket tips skulle du vilja ge unga forskare?

– Var inte rädd att gå din egen väg och var beredd på att jobba hårt. Var inte heller rädd för att ändra riktning på forskningen med tidens gång. Det har jag själv gjort. Tänk hela tiden på att utveckla dig själv och ta hjälp av andra och dela dina kunskaper vidare i din tur. Jag har haft tur i min karriär och haft många bra mentorer, kollegor och handledare på vägen som hjälper mig att nå mina drömmar.

Merve Yeşilbaş går en kurs i svenska som Teknisk-naturvetenskaplig fakultet anordnar. Kort med både vardagliga och mer oväntade frågor får sätta i gång samtalet mellan Paolo Bientinesi, Katarina Wulff och Merve Yesilbas.

BildAnna-Lena Lindskog

Trivs på KBC och i Umeå

Merve Yeşilbaş jobbar sedan januari 2022 på Kemiska institution på KBC, en miljö hon trivs i.

– Forskningsinfrastrukturen är i toppklass och finns dessutom samlad på samma plats. Det gör att jag inte behöver resa iväg för att göra mätningar utan kan koncentrera mig på att forska och publicera mina resultat i snabb takt. Dessutom så har jag fantastiska kollegor!

Merve gillar också staden Umeå.

– Det är ju en rätt kärv och extrem miljö här med mycket is som jag ju jobbar med, fnissar hon.

Coolt labb växer fram

Nu är det dags för Merve Yeşilbaş att skapa sin egen forskargrupp och börjar med att anställa en doktorand och en postdoktor. I början av sommaren anlände utrustning som hon beställt till det nya spektometerlaboratoriet – som kan arbeta under mycket extrema villkor: minus 150 grader Celsius och extremt lågt tryck.

– Mitt rymdkemilabb kommer att bli så coolt!