NYHET Elementen i ett hus blir ofta varmare än de behöver vara och värmen regleras inte optimalt utifrån hur många som vistas i huset eller om till exempel ugnen är i gång för stora julbaket. En grupp sistaårsstudenter vid civilingenjörsprogrammet i energiteknik undersöker hur smartare styr-och reglersystem för radiatorer kan ge bättre inomhusklimat
– Vi hoppas kunna spara energi på det sättet, säger Hanna Vallmark, student. Om man har en jämn temperatur hela tiden, då kanske man kan höja sin acceptans för att sänka den totala temperaturen någon grad.
I ett av labben i Teknikhuset på Umeå universitet har studenterna byggt upp ett slutet radiatorsystem. Det består av ett vanligt element, hopkopplat med pump, värmeväxlare, mätare och all annan utrustning som hör till värmesystemet i ett hus med fjärrvärme – och som man normalt finner i källaren eller förrådet. Dessutom sitter givare på olika punkter för att noggrant kunna följa temperatur och vattenflöden.
– Vår frågeställning är hur man kan förbättra och effektivisera inomhustemperaturreglering, berättar kurskamraten David Gotthardsson. Vi har gjort dynamiska experiment över hur radiatorn uppför sig och hur uppvärmningssekvenserna ser ut, så att vi kan simulera det i datorn och göra modeller för att förutsäga hur regleringen blir om man sätter in systemet i ett hus.
Tröghet i termostaterArbetet ingår i kursen Energitekniskt fördjupningsprojekt och studenterna har fått sitt uppdrag av läraren Mohsen Soleimani-Mohseni. I många hem finns i dag äldre termostatventiler som ofta ger övertemperaturer, konstaterar han. Termostaten känner inte av när man har många gäster i huset, spisen i full gång eller har öppnat fönstret för att vädra.
– Det finns en tröghet hos termostatventilerna. Med mer avancerad reglering kan man förbättra inomhusklimatet, samtidigt som man sparar energi. Men, först måste man ha en modell för detta och det är det studenterna håller på att ta fram, säger Mohsen Soleimani-Mohseni.
Studenterna använder datorprogrammet Matlab för att simulera radiatorsystemet och olika situationer som påverkar inomhusklimatet.
– Om man vet hur radiatorn kommer att bete sig kan man i framtiden implementera digitala termostater och veta hur man ska ställa in termostaten för att göra den ”intelligentare”, säger David Gotthardsson.
”Lärorikt”Studenterna har arbetat med projektet vid sidan av andra kurser under höstterminen.
– Vi var ju inte experter inom det här området från början, så vi har fått läsa in oss och göra en del intervjuer, berättar Richard Hållbus. När vi kände att vi hade tillräckligt med kött på benen kunde vi ställa upp radiatorsystemet. Sedan har vi gjort om mätningarna några gånger allt eftersom vi kommit på nya aspekter och gjort om lite i systemet.
Det har varit lärorikt att jobba med projektet, tycker de. Inte minst för att få jämföra teori och verklighet och få tillämpa kunskaper de tillägnat sig hittills under utbildningen. Nästa termin väntar de större examensprojekt de ska genomföra innan de får sin examen. Deras projekt handlar om alltifrån energikartläggningar och komfortkyla med hjälp av sjövatten till hur isbildning på flygplan kan motverkas.
– Jag ska simulera hållfastheten på en damm i Kina, berättar Viktor Hällqvist. Så jag drar dit ett tag, det ska bli spännande.
Text & foto: Anna-Lena Lindskog
Redaktör: Anna-Lena Lindskog