Studenter hjälper asylsökande

Sebastian Björnberg är en av tre studenter som under våren hjälpt till med rådgivning i asylärenden.

BildSofia Strömgren

– I de flesta fall kommer vi in när det inte längre erbjuds någon rättshjälp. Det handlar ofta om verkställighetshinder, vilket innebär att ett utvisningsbeslut inte kan verkställas på grund av t.ex. risk för kränkning av Europakonventionen. Vi har även haft en del fall gällande arbetstillstånd, familjeåterförening och ny asylansökan efter preskription av tidigare avslag, säger Ellen Jarl, Sebastian Björnberg och Celin Grahns Norgren, studenter på juristprogrammet.

Ovärderlig spetskompetens
Studenterna träffar de asylsökande i en rättsligt osäker situation och börjar alltid med ett enskilt möte, där är det viktigt att skapa förtroende och att få ut så mycket information som möjligt i ärendet. Därefter gör studenterna sin rättsanalys och stämmer av sin slutsats med jurister från Rådgivningsbyrån för att vara säkra på att de inte missat något.
– I det stadiet har den spetskompetens som Rådgivningsbyrån erbjudit varit helt ovärderlig. Sedan kan en avslutning av ärendet se olika ut. t.ex. att vi rekommenderar en viss åtgärd, eller att Rådgivningsbyrån tar upp ärendet för vidare arbete hos sig själva. Men även att behöva berätta för personen att det inte finns något vi kan göra i deras fall, säger de.

Hur är det att lämna ett besked som inte är positivt?
– Det är jobbigt för oss och det kan ta lång tid att skriva ett så kallat "tyvärr-brev" till en person som vi vet inte kommer ha någon annanstans att vända sig till. Vi har därför varit noggranna med att prata med och stötta varandra efter särskilt svåra enskilda möten eller besked. Men även om det är tungt att lämna svåra besked är en del av värdet i det vi kan bidra med för många också att vi bara lyssnar och förklarar att de har gjort allt de kan. Då kan de åtminstone förhoppningsvis gå vidare utan att behöva tänka ”tänk om”. 

Även om det är tungt att lämna svåra besked är en del av värdet i det vi kan bidra med för många också att vi bara lyssnar och förklarar att de har gjort allt de kan

Hänvisa vidare för ytterligare stöd
Celin, Sebastian och Ellen tycker också att det är en stor tillgång att arbeta tillsammans med Svenska kyrkan så de kan hänvisa vidare till andra personer för stöd och samtal. 
– Asylsökande och flyktingar har ofta många fler problem än brist på uppehållstillstånd. Det kan handla om psykologiska, fysiska och ekonomiska problem. För dessa fall har det varit en lättnad att kunna hänvisa dess personer till kyrkans övriga resurser medan vi arbetar vidare med deras asylärende. Som student i ett sånt här projekt hade man känt sig betydligt mer utlämnad, och det hade inte blivit lika bra, om vi inte hade haft stödet från både kyrkan och Rådgivningsbyrån. 

Vill ni fortsätta arbeta med liknande frågor när ni är färdigutbildade?
– Definitivt! Det finns få områden så intressanta inom juridiken som migrationsrätt. Varje fall utgör ofta en blandning av flera olika rättsområden, men även samhällskunskap och psykologi är viktiga beståndsdelar. Jag som har funderat på möjligheten att doktorera efter examen skulle helt klart vilja att migrationsfrågor var ett inslag i min avhandling, säger Sebastian Björnberg.

– Jag skulle gärna arbeta med migrationsrätt i framtiden! Det är ett brett och spännande rättsområde och det behövs duktiga jurister inom ämnet. Jag vill göra skillnad, hjälpa och träffa andra människor och tillvarata mänskliga rättigheter och allt det får man göra inom migrationsrätten, säger Ellen Jarl.

– Ja absolut. Självklart! Jag började på juristprogrammet för att i framtiden kunna jobba med migrationsrätt. Jag jobbade mycket aktivistiskt på området innan och var bland annat med och startade organisationen CalAid där vi jobbade i flera olika flyktingläger runt om Europa. Det blev då tydligt för mig att det hela tiden tog stopp i det rättsliga och att det är väldigt mycket som hänger på vem det är som företräder en person i processen. Så mitt mål med hela utbildningen är att kunna vara verksam på området, avslutar Celin Grahns Norgren.