Studenter hittade få resistenta bakterier på Öppet hus
NYHET
Vilka bakterier och svampar bär vi på och är några av dem antibiotikaresistenta? Det ville två studenter på kandidatprogrammet i Life Science ta reda på under Öppet hus vid Umeå universitet – och resultatet var oväntat.
Hendi Lamaj, Sena Gizem Süer och Pol Cuesta Turull på Öppet hus.
Varje kvadratcentimeter av vår hud kan hysa närmare en miljon mikroorganismer – bakterier och svampar som spelar en viktig roll i vårt dagliga liv. Med det som utgångspunkt bestämde sig Hendi Lamaj och Pol Cuesta Turull, studenter på kandidatprogrammet i Life Science, för att göra ett experiment under Öppet hus den 6 november.
De erbjöd besökare att lämna prov från sina händer och vardagsföremål som mobiltelefoner och smycken genom att göra avtryck på agarplattor – petriskålar som används för att odla mikroorganismer. Vissa av plattorna innehöll även antibiotika för att undersöka förekomsten av ampicillinresistenta bakterier. Totalt samlades 31 prover in från frivilliga som var nyfikna på vilka mikroorganismer som finns i deras omgivning.
– Experimentet var ett sätt att visa upp vårt utbildningsprogram på ett roligt och engagerande sätt, och samtidigt lyfta den viktiga frågan om antibiotikaresistens, säger Teresa Frisan, programansvarig för kandidatprogrammet i Life Science tillsammans med Erik Chorell.
Exempel på bakterie- och svamptillväxt på en agarplatta utan ampicillin. Två typer av bakteriekolonier kan observeras som väldefinierade runda föremål: vita kolonier och gula kolonier. Svamptillväxt framträder som större och icke runda föremål.
BildHendi Lamaj
Efter att proverna fått växa i 48 timmar vid en temperatur på 37 grader kunde resultaten analyseras. Alla de 31 vanliga agarplattorna visade tillväxt av både bakterier och svampar. Bland plattorna med antibiotika var det bara två som visade tillväxt av mikroorganismer, i form av små bakteriekolonier.
– Vi är positivt överraskade av resultaten. Tillväxten av bakterier var mycket lägre än förväntat och den antibiotikaresistenta tillväxten var ytterst liten. Det innebär att de vanligaste bakterierna i universitetsmiljön ännu inte bär på någon antimikrobiell resistens mot ampicillin, säger Teresa Frisan.