NYHET Vistelser i skog och mark lindrar besvär och ökar välmåendet hos patienter som lider av utmattningssyndrom eller långvarig stress. Det konstaterar Elisabet Sonntag-Öström i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet, den 30 september.
– Det vi kan visa är att skogsbesök ökar det mentala välbefinnandet och förbättrar förmågan till uppmärksamhet, samtidigt som puls och blodtryck sjunker. Självvald ensamhet, tillsammans med skogens kravlöshet och känslan av frihet är viktiga element som bidrar till välbefinnandet, säger Elisabet Sonntag-Öström.
Utmattningssyndrom har blivit en vanlig form av psykisk ohälsa, som ofta leder till allvarliga negativa konsekvenser för individen och samhället. Tidigare studier har visat att naturmiljöer har positiva effekter på mental och kroppslig återhämtning hos stressade men friska individer. I sitt avhandlingsarbete har Elisabet Sonntag-Öström, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, undersökt om vistelse i skogsmiljöer även kan ha positiva effekter på patienter med utmattningssyndrom.
Tre av fyra studier i hennes avhandling fokuserar på effekter och upplevelser av en tre månader lång skogsrehabilitering. Hälften av patienterna med diagnostiserat utmattningssyndrom deltog i skogsrehabilitering, medan hälften ingick i en kontrollgrupp utan särskild behandling. Efter avslutad skogsrehabilitering deltog båda grupperna i en kognitivt beteendeinriktad rehabilitering. En av studierna i avhandlingen fokuserar på mentala och kroppsliga reaktioner av enstaka korta besök i skogs- och stadsmiljö.
Avhandlingen visar att vistelser i skogen lindrar besvär och ökar välmående hos patienter som lider av utmattningssyndrom eller långvarig stress. Skogsbesöken ökade det mentala välbefinnandet, förbättrade förmågan till uppmärksamhet och sänkte puls och blodtryck. De öppna, ljusa och lättillgängliga skogsområden, gärna med närhet till vatten, var mest populära bland patienterna, men även mörkare skogsområdena, såsom granskog, gav positiva effekter. Det ökade mentala välbefinnandet bestod av bland annat känslan av lugn och ro och avspänning. Effekten av skogsbesöken var enligt avhandlingen förhållandevis kortvarig och kan jämföras med den som friska individer får efter fysisk träning.
Elisabet Sonntag-Öström visar också att skogsbesökens positiva effekter på det mentala välmåendet var större under våren jämfört med hösten. De viktigaste faktorer som patienterna själva anger bidrar till välbefinnandet vid sina besök i skogen är den självvalda ensamheten i skogen, skogens kravlöshet och känslan av frihet. Avhandlingen kan dock inte visa att skogsrehabilitering i sig förkortar tiden för återhämtning från utmattningssyndrom.
– Utifrån våra studieresultat går det inte att säga att vistelser i skogen har en direkt påverkan när det gäller att påskynda återhämtningen och tillfrisknandet vid utmattningssyndrom. Däremot uppmuntrar de positiva effekterna på välmående och kroppsliga reaktioner till fortsatta studier där man integrerar skogsvistelse i olika rehabiliteringsinsatser, för att effektivisera rehabiliteringen vid långvarig stress, säger Elisabet Sonntag-Öström.
Avhandlingsarbetet har genomförts i ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Umeå universitet och stressrehabiliteringen vid Arbets- och beteendemedicinskt centrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Elisabet Sonntag-Öström är uppvuxen i Helsingfors, Finland, och är utbildad sjukgymnast. Hon har också en magisterexamen i ämnet Natur, hälsa och trädgård från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Alnarp.
Avhandlingen är publicerad digitalt
Elisabet Sonntag-ÖströmTelefon: 090-785 43 97, 070-671 89 40
E-post: elisabet.ostrom@envmed.umu.se
Tisdagen den 30 september försvarar Elisabet Sonntag-Öström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Skog för vila - återhämtning vid utmattningssyndrom. (Engelsk titel: Forest for rest - recovery from exhaustion disorder).
Opponent: Marie Åsberg, professor emerita, Institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska institutet. Huvudhandledare: Lisbeth Slunga Järvholm.
Disputationen äger rum kl. 13.00 vid Norrlands universitetssjukhus, Hörsal Betula, by 6M.
Redaktör: Mattias Grundström Mitz