Stort intresse för norra Sveriges samhällsomvandling

AIMday är ett återkommande arrangemang där representanter för näringslivet, den offentliga sektorn och civilsamhället på förhand får skicka in frågor som de vill diskutera med forskare vid Umeå universitet. I år var frågelådan överfull. Inte så konstigt. Snart sagt alla påverkas av industrivågen som nu rullar in över Västerbotten och Norrbotten. 

Vicerektor Dieter Müller inledde dagen med några svindlande siffror. Under de närmaste åren kommer stora aktörer att investera omkring 1 000 miljarder kronor för att leda omställningen mot en hållbar utveckling härifrån norr. För att möta behovet av kompetens behöver vi attrahera minst 100 000 invånare till. Det är en situation som kräver samverkan.  

– AIMday är ett bra koncept för att säkerställa att det vi gör är relevant. Vi på Umeå universitet vill arbeta över vetenskapsområden och med aktörer utanför akademin för att skapa ny kunskap och tillsammans möta de utmaningar som vårt samhälle står inför, sade Dieter Müller.  

Gränsöverskridande utbyten av idéer och erfarenheter var precis vad som väntade när frågeställare och forskare sedan möttes i mindre grupper för att ägna en timme åt var och en av de över tjugo frågorna.  

Glapp mellan servicebehov och resurser

En utmaning som många forskare intresserade sig för rörde befolkningskurvan. Idag ökar antalet unga och äldre snabbare än antalet invånare i arbetsför ålder, vilket i sin tur påverkar allt från skatteintäkter till omsorg. 

– Vi står inför ett gap mellan behovet av service och tillgängliga resurser. Den här utvecklingen berör och kommer att påverka oss alla. Så vad kan vi tillsammans göra för att möta den demografiska utvecklingen?, undrade Camilla Jägerving Isaksson och hennes kollegor inom äldreomsorgsförvaltningen på Umeå kommun. 

– Vi hade en intressant diskussion om äldre och att nyttja resurser där de skapar mest värde. Roligt nog verkar många öppna för samverkan. Bland annat har vi pratat med Institutionen för omvårdnad om att få ut kunskap om bästa praxis i verksamheten, sade Nils Enwald, chef över äldreomsorgsförvaltningen i Umeå kommun. Här tillsammans med kollegorna Camilla Jägerving Isaksson och Linda Burén.

BildLena Holmberg

De flesta var överens om att vården redan nu är tungt belastad och att något behöver göras för att samhällssystemet ska fungera på sikt. Samtidigt ville Fredrik Snellman, forskare vid Institutionen för socialt arbete och intresserad av föreställningar om äldre, gärna nyansera bilden.

– Det är lätt att det blir alarmism om "köttberget". Men att vara äldre idag är inte nödvändigtvis synonymt med passivitet och beroende. Många 70-åringar förvärvsarbetar fortfarande och den självskattade hälsan ökar bland äldre i Västerbottens län, inflikade han.   

I samtalet som följde pratades om allt från drivkrafter för ett hälsosamt liv och förebyggande insatser till informell omsorg och bättre förutsättningar för anställda inom vården.

Svårt att få folk att flytta på sig

En annan utmaning är att locka till sig rätt kompetens. Här ställde Komatsu Forest en fråga relevant inte bara för det egna företaget, utan för hela den norra regionen. Hur ska vi göra för att bli attraktiva för så många kulturer och människor som möjligt?

– Den gröna teknikomställningen innebär en utmaning för många företag och för samhället i stort. Forskningsperspektivet behövs för att skapa struktur och bidra till lösningar som är långsiktigt hållbara, så att vi jobbar tillsammans och inte var för sig, sade Martin Ärlestig, global produktionschef på Komatsu Forest.

BildLena Holmberg

– Många industrier expanderar och har ett stort behov av arbetskraft från alla delar av Sverige och även internationellt. Vad är då en norrländsk sales pitch utöver natur? Vi behöver ett serviceutbud och en bredd av kultur- och fritidsaktiviteter som bidrar till att göra norra Sverige tilltalande för många, menade Martin Ärlestig, global produktionschef på Komatsu Forest.

Helena Pettersson, forskare vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, höll med om att sättet att både agera och kommunicera behöver breddas. Framför allt för att attrahera medarbetare från andra delar av världen. 

– Högutbildade har ofta en högutbildad partner, vilket sätter extra press på rekryteringsprocessen. Dessutom behöver sammanhanget, alltså även privatlivet och vardagen, kunna förmedla fördelar. Hur kommer mina barn att trivas? Hur konkurrenskraftiga blir de internationellt när de går i svensk skola? Här tror jag att svensk arbetsmarknad måste tänka till faktiskt, sade hon. 

Svensk arbetsmarknad måste tänka till faktiskt.

Samtidigt underströk flera forskare att det är bevisat svårt att få folk att flytta på sig, framför allt hela familjer. Undantaget är hemvändare som har kopplingar till en plats i form av exempelvis släkt och barndomsvänner. Därför kan det vara värt att begrunda vilka man försöker locka och när i livet. Kanske är människor i sig kompetensen som behövs? Även om de måste gå igenom en intern- eller vidareutbildning för att klara jobbet.

– Jag har velat arbeta mer aktivt med samverkan och att tillämpa forskning på aktuella samhällsproblem. Komatsu Forests fråga om sätt att attrahera och behålla arbetskraft ska jag be mina masterstudenter i sociologi att utveckla policyförslag ifrån, sade forskaren Sara Kalucza.

BildLena Holmberg

– Lättrörliga är enklast att attrahera, som nationella och internationella studenter. Men, har du nyss flyttat är du intressant nog mer benägen att flytta igen, flikade kulturgeografen Emma Lundholm in. 

En nöt att knäcka är alltså vad som får folk att vilja stanna kvar. En annan att de över huvud taget ska kunna göra det i tider då det blivit tuffare att få arbets- och uppehållstillstånd.

Bättre förutsättningar att lära sig språket lyftes också fram som en viktig faktor för att trivas och känna sig trygg. Att inte kunna svenska gör inget på ett globalt företag som Komatsu Forest, men innebär ofta en helt annan sits i möten med myndigheter, kommunal verksamhet och grannar. Här var deltagarna eniga om att gemensamma insatser kan behövas för att göra språkstödet effektivare än idag.

Osäkerhet inför ökad digitalisering

För flera var känslan av att lägga rälsen med man kör på den överhängande. Skellefteå kommun funderade bland annat över hur mindre kommuner ska hantera den snabba utvecklingen vad gäller AI och automatisering. Å ena sidan lockar leverantörer med potentialen att lösa några av den offentliga sektorns största utmaningar – ekonomi, kompetens och förmågan att möta förändrade förväntningar från medborgarna. Å andra sidan kan den här typen av programvara orsaka stor skada om den införs utan kunnande och styrning.

– Redan idag letar sig maskinlärningsalgoritmer in i fler och fler mjukvarulösningar som används i våra kommuner medan policy- och upphandlingskrav oftast släpar efter. Vi köper utifrån sådant vi känner till, som teknisk förmåga och robusthet, och riskerar att missa de etiska aspekterna. Hur gör vi för att säkerställa att vi inte stoppar in vad som senare visar sig vara "IT-asbest"?, undrade Michael Carlberg Lax, digitaliserings- och IT-ansvarig på Skellefteå kommun.

Hur gör vi för att säkerställa att vi inte stoppar in vad som senare visar sig vara IT-asbest? 

Forskarna kunde förstå dilemmat. Lena Enqvist på Juridiska institutionen förklarade att även om AI-lagstiftning ännu är en bit bort, så finns guidande regler och det går att minska risken för fel genom att arbeta enligt principen "human in the loop" där någon ansvarig person kan göra den yttersta avvägningen istället för ett system. Men det kräver förstås ändå kunskap om AI, juridik och etik. Specialistkunskap som långtifrån alla av Sveriges 290 kommuner har idag. 

– Det här känns lite som speeddejting! För oss har det varit väldigt givande att prata om utmaningar för kommuner i den digitala eran, hitta nya kontaktvägar och bli varse hur olika styrkeområden kan bidra till en bättre helhetsbild, sade psykologiforskaren Andreas Stenling och Skellefteå kommuns strategiska IT-chef Michael Carlberg Lax.

BildLena Holmberg

Psykologiforskaren Andreas Stenling deltar i ett forskningsprogram kring automatisering inom Socialtjänsten. Han påpekade att ny teknik både kan öka känslan av autonomi och kontroll eller hämma den beroende på kompetens. Därför kan det vara värt att fundera innan man agerar. 

– Det är inte alltid så tydligt vad målet med de här AI-satsningarna är eller hur de påverkar arbetsmiljön. Hur blir det exempelvis för nyanställda? Eller för äldre som är vana att arbeta mer manuellt? Antingen köper man in system och anpassar arbetsplatsen till systemet. Eller så väntar man in att rätt kompetens kommer till först, sade han.   

Mot slutet av dagen stod det klart att frågor som på papperet såg väldigt olika ut och kom från skilda håll i själva verket hade många beröringspunkter. Deltagarna hade knutit nya kontakter och börjat fundera över nästa steg på omvandlingsresan. Tillsammans.

– En lösning är inte hela lösningen och flera hjärnor är bättre än en, som Camilla Jägerving Isaksson på Umeå kommun slog fast. 

Lena Finne Jansson från Örnsköldsviks kommun och Anton Öhrlund från förbundet Vi Unga kom överens om att höras mer. Båda gillade upplägget med att kunna ställa en fråga och utifrån möten med såväl forskare som andra verksamheter få fördjupad förståelse för vad som är möjligt att gå vidare med och hur.

BildLena Holmberg