NYHET
Statliga universitet och högskolor sparar för mycket av anslag och andra överskott. Det konstaterar Riksrevisionen som anser att resursutnyttjandet är ineffektivt. Umeå universitet ligger dock bra till i granskningen.
När universitet och högskolor inte gör av med sina forsknings- och utbildningsanslag, eller får andra överskott, bildas så kallat myndighetskapital. De statliga lärosätenas myndighetskapital är större än någonsin och uppgår till 12,3 miljarder kronor. Riksrevisionen har därför granskat om resurserna används effektivt, och om regeringens styrning fungerar bra.
– Granskningen visar att lärosätena har haft svårt att omsätta höjda anslag i forskning och utbildning. Sedan 2007 har deras intäkter ökat med närmare 20 miljarder kronor, men nästan 40 procent ligger kvar som sparade medel. Det kan ur ett statsfinansiellt perspektiv inte anses vara ett effektivt resursutnyttjande, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Lärosätena behöver kunna spara pengar för kommande åtaganden och oförutsedda händelser. Men oförbrukade anslagsmedel i denna omfattning tyder enligt Riksrevisionen på att delar av verksamheten försenats eller inte blivit av. De flesta lärosäten har vidtagit åtgärder för att bromsa utvecklingen och myndighetskapitalet har börjat minska vid hälften av lärosätena.
Umeå universitet ligger dock relativt bra till i den aktuella granskningen. Myndighetskapitalet ligger på 12 procent av kostnaderna, vilket är lägst av samtliga universitet i landet. Rikssnittet för universitet och högskolor är 19 procent. Även när det gäller utbildning ligger Umeå universitets myndighetskapital på en låg nivå vid en jämförelse. Umeå universitet har ett myndighetskapital inom detta område på 12 procent, vilket ska jämföras med rikssnittet på 21 procent. Inom forskning är Umeås universitets myndighetskapital 11 procent, medan rikssnittet är 18 procent.
– Umeå universitet har en tydlig strategi att hålla myndighetskapitalet på en låg nivå, vi ska använda de medel som vi tilldelas. Samtidigt utgör myndighetskapitalet en trygghet i form av möjligheter att stabilisera ekonomin och exempelvis bromsa effekter av minskade anslag. Hur stort myndighetskapitalet ska och får vara är upp till regeringen att besluta, säger Per Ragnarsson, biträdande universitetsdirektör och budgetchef vid Umeå universitet.
I granskningen rekommenderar Riksrevisionen att regeringen behöver förbättra sin styrning genom att bland annat tydliggöra förutsättningarna för myndighetskapital vid de statliga lärosätena, samt att överväga kriterier för hur stora myndighetskapitalen får bli. Dessutom bör regeringen regelbundet informera riksdagen om utvecklingen på området.
De statliga universiteten och högskolorna rekommenderas att utveckla uppföljningen av myndighetskapitalet, och på ett bättre sätt tydliggöra hur stor del av pengarna som är fria och hur stor del som är öronmärkta för kommande verksamhet.
