"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2024-12-17

Ett starkt år för arktisk forskning vid Umeå universitet

NYHET Under 2024 beviljades forskare vid Umeå universitet över 70 miljoner kronor i externa forskningsmedel för projekt som adresserar centrala samhälls- och miljöutmaningar i Arktis. Finansiering från organisationer som Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Formas och andra har stärkt universitetets roll som Sveriges ledande miljö för Arktisk forskning.

Text: Simon Oja

– Arktis är en nyckelregion för att förstå och hantera globala utmaningar som klimatförändringar och de globala målen i Agenda 2030. Vårt universitets forskning är avgörande för att bidra med hållbara lösningar som påverkar hela världen, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet.

Stark forskning med fokus på Arktis

Tolv stora forskningsprojekt vid Umeå universitet med tydlig inriktning på Arktis beviljades extern finansiering under 2024. Dessa projekt täcker ett brett spektrum av ämnen som adresserar både lokala och globala utmaningar.

Arktis är en nyckelregion för att förstå och hantera globala utmaningar som klimatförändringar och de globala målen i Agenda 2030

Den finansierade forskningen omfattar en imponerande bredd av discipliner och speglar regionens mångfacetterade och sammanlänkade utmaningar. Från att undersöka metanutsläpp i arktiska floder och klimatförändringarnas påverkan på buskekosystem till att hantera könsbaserat våld i Sápmi och utveckla hållbar turism och arbetskraftsstrategier, visar dessa projekt universitetets betydande kapacitet att bidra till att hantera samhällsutmaningar. Dessa forskningsinsatser bygger broar mellan vetenskaplig forskning, konstnärliga uttryck och policyutveckling och understryker styrkan i tvärvetenskapliga angreppssätt för att förstå och möta Arktis komplexa utmaningar.

Relevant forskning för framtida samhällsutveckling

Arktisk forskning vid Umeå universitet omfattar alla fyra fakulteter och adresserar både lokala och globala utmaningar som är viktiga för framtida samhällsutveckling. Forskningen täcker en omfattande geografi, inklusive norra Sverige, Norge, Finland – Sápmi, och det internationella Arktis. Arktis är ett mänskligt landskap, och forskare som lever i regionen erbjuder unika perspektiv och möjligheter att samutveckla ett rättvist och hållbart Arktis. Relevansen av denna forskning sträcker sig över nationsgränser eftersom Arktis klimat, energi och försörjning är globalt sammankopplade.

Arktis är inte bara en regional fråga—det är nyckeln till att förstå och hantera globala förändringar

– Mångsidig forskning är avgörande för att skapa lösningar på de komplexa frågor som globala megatrender medför. Arktis är inte bara en regional fråga—det är nyckeln till att förstå och hantera globala förändringar, säger Keith Larson.

Intensiva forskningsmiljöer vid Umeå universitet

Finansieringen av dessa projekt speglar den starka forskningskompetensen vid Umeå universitet. Även om projekten är självständiga initiativ ledda av forskare inom olika fält, stärker de gemensamt universitetets position som Sveriges Arktiska universitet.

– Våra forskares framgång med att säkra extern finansiering visar på den höga kvaliteten och den samhälleliga relevansen i deras arbete. Det bekräftar också att Umeå universitet är en stark miljö för arktisk forskning, fortsätter Keith Larson.

En investering i framtiden

De finansierade projekten kommer ge nya insikter om aktuella utmaningar och bidra till långsiktiga lösningar som kan stärka hållbar utveckling i Arktis och globalt.

Med över 70 miljoner kronor i beviljade forskningsmedel under 2024 markerar Umeå universitet ytterligare ett framgångsrikt år för arktisk forskning—ett betydande steg framåt i förståelsen och hanteringen av de utmaningar som formar vår planet.

 

BEVILJADE PROJEKT 2024

ARIMETH: A mechanistic understanding of Arctic river methane emissions

ERC Starting Grant: 21 897 980 kr | Gerard Rocher-Ros

Arktiska floder, en betydande men hittills underskattad källa till växthusgaser. Genom avancerade mätningstekniker och modelleringsverktyg utforskar projektet hur klimatförändringar påverkar metanflöden i Arktis, med fokus på samspelet mellan biogeokemiska processer och hydrologiska förändringar. Målet är att förbättra förståelsen för Arktis roll i den globala kolcykeln och bidra till mer träffsäkra klimatprognoser.

Att förbereda sig för att undervisa om det samiska: En ny modell för lärarutbildning i norra Norge, Sverige och Finland

Vetenskapsrådet: 4 359 000 kr | Björn Norlin och Anna-Lill Drugge

Detta projekt syftar till att förbättra lärarutbildningen i norra Norge, Sverige och Finland genom att undersöka hur studenter förbereds för att undervisa om samiska ämnen. Målet är att utveckla en modell som övervinner hinder, identifierar effektiva metoder och främjar gränsöverskridande samarbeten för en mer inkluderande utbildning om urfolk.

Dold värld, stor påverkan: Avtäcka hur arktiska buskars rötter reagerar på klimatuppvärmningen 

Formas: 6 010 428 kr | Sarah Schwieger

Detta projekt undersöker hur rötterna hos arktiska buskar påverkas av ett varmare klimat, med fokus på nedbrytningsprocesser som påverkar kolflöden och klimatbalansen. Genom att studera dessa underjordiska processer strävar projektet efter att ge viktiga insikter om vegetationsförändringar i Arktis och deras betydelse för den globala klimatbudgeten.

Turismarbetsmarknadens internationalisering på landsbygden i arktiska Sverige 

Familjen Kamprads Stiftelse: 6 800 000 kr | Dieter Müller, Marco Eimermann, Linda Lundmark

Forskarna kommer att analysera potentialen att använda internationell arbetskraft för att lösa personalbrist inom turismsektorn i Arktiska Sverige. Målet är att utveckla strategier som främjar hållbar turism genom att kombinera globala arbetsmarknadslösningar med lokalsamhällenas behov och intressen.

Klimatpåverkan, N- och P-deposition och markanvändning på vatten som drivkraft för växthusgasreglerande ekosystemtjänster i avrinningsområden 

Formas: 3 465 001 kr | Jan Karlsson

Detta projekt undersöker vattnets roll i att reglera växthusgaser i avrinningsområden för att förbättra förståelsen av de sociala och ekonomiska värdena hos dessa ekosystemtjänster. Målet är att bidra till bättre policyer, teknologier och metoder för hållbar hantering av kolflöden.

Exploateringens estetik: Naturresurer, konst och visuell kultur kring 1900

Vetenskapsrådet: 3 082 000 kr | Anna-Maria Hällgren

Detta projekt fokuserar på hur den naturliga miljön i norra Sverige, inklusive Arktis, framställdes i konst och visuell kultur kring sekelskiftet 1900. Studien utforskar hur denna natur samtidigt romantiserades och exploaterades som en resurs genom att granska konstnärers skildringar av Lapplands malmberg, forsar och skogar. Genom kritiska analyser av konstnärliga samarbeten med industrin och spridningen av dessa bilder i utbildningssammanhang lyfter projektet fram hur koloniala och estetiska perspektiv formade synen på Arktis – en historia vars konsekvenser fortfarande gör sig gällande idag.

Könsbaserat våld i Sápmi: en analys och utveckling av socialtjänstens möjligheter att möta våldsutsatta samiska kvinnors behov 

Forte: 3 744 000 kr | Jennie Brandén

Denna forskning syftar till att förbättra socialtjänstens förmåga att ge stöd genom att undersöka socialarbetares perspektiv och utmaningar kopplade till erfarenheter och behov hos samiska kvinnor som drabbats av våld. Projektet avser att skapa en starkare dialog mellan socialtjänsten och den samiska befolkningen för att bättre möta lokala behov.

Förkroppsligade berättelser/möjliga klimatframtider

Formas: 1 999 222 kr | Keith Larson

Detta projekt kommer att omvandla klimatdata från Arktis till immersiva konstupplevelser för att engagera allmänheten i klimatförändringarnas verklighet. Det använder mikroklimatdata från en permafrostmyr i Abisko för att driva interaktiva installationer, såsom skulpturala "Canopy Swings" som simulerar olika klimatscenarier genom värme, ljud, ljus och vibrationer. Projektet syftar till att överbrygga klyftan mellan forskning och allmänhetens medvetenhet genom att kombinera vetenskaplig data med sensorisk konst, vilket främjar dialog och förståelse för förändringarna i Arktis och deras globala påverkan.

Zoomstäder, mobilitet och landsbygdens "osynliga" befolkning

Riksbankens Jubileumsfond: 5 961 385 kr | Dieter Müller

Projektet kommer att undersöka hur digitala arbetsformer och attraktiva naturmiljöer i Arktis lockar distansarbetare till så kallade "zoomstäder" – nya urbana centra i tidigare glesbefolkade områden. Genom analyser av mobiltelefondata och intervjuer med lokala intressenter kommer projektet att kartlägga hur dessa förändringar påverkar regional utveckling, infrastruktur och lokala ekonomier. Forskningen bidrar till en djupare förståelse av hur globala klimatförändringar och digitalisering omformar Arktis och landsbygdsområden.

Gestaltade klimatframtider

Postkodlotteriet: 2 325 000 kr | Keith Larson

Ett unikt projekt som kopplar samman konst och vetenskap för att belysa klimatkrisens påverkan, särskilt i känsliga områden som Arktis. Genom storskaliga skulpturala växthus inspirerade av FN:s klimatscenarier kan besökare uppleva framtida klimatförändringar genom ljus, ljud och temperatur. Utställningen lyfter fram Arktis roll som en global indikator för klimatförändringar och inspirerar till handling för en hållbar framtid.

Ignorerat arbete: Förmedling av temporär migration till det "Nya Gröna Norrland"

Vetenskapsrådet: 5 100 000 kr | Charlotta Hedberg

Inom detta projekt undersöks effekterna av tillfälliga migrantarbetares närvaro i samhällen i norra Sverige under den gröna omställningen. Fokus ligger på de sociala och ekonomiska konsekvenserna av arbetskraftens rörlighet i den arktiska regionen, med målet att bidra till hållbara arbetsvillkor och stärka lokalsamhällen under denna globala omvandling.

Konflikt eller samverkan? – Lära av historien, spänningar och konflikter kring markanvändning i Sveriges arktiska region 

Riksbankens Jubileumsfond: Total: 41,1 miljoner kr | Umeå universitets andel: 6 000 000 kr | Åsa Ösbo och Gudrun Norstedt

Detta program fokuserar på samer, tornedalingar och andra grupper i norra Sverige. Det undersöker markkonflikter under en period av 400 år för att belysa hur historiska institutioner och beslut har format dagens möjligheter till samarbete. Målet är att ge beslutsfattare verktyg för att utveckla hållbara lösningar för markanvändning i en snabbt föränderlig region.