NYHET Det måste bli tydligare vem som faktiskt styr kommunerna, menar SNS Demokratiråd 2022, som i rapporten ”Den lokala demokratins vägval” föreslår en rad reformer för att främja rättssäkerhet och ansvarsutkrävande i Sveriges kommuner. Rådet efterlyser också en tydligare arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Jessika Wide, universitetslektor, vid Statsvetenskapliga institutionen är medförfattare av rapporten.
Kommunerna står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre och färre ska försörja fler. Dessutom är befolkningsutvecklingen ojämn: kommuner i framför allt storstadsregioner växer, medan småkommuner på landsbygden krymper. Detta ställer höga krav på kommunpolitiken att fatta svåra och nödvändiga beslut som är legitima hos medborgarna.
Samtidigt kan kommunpolitiken vara svår att få insyn i och förstå för medborgarna. Över tid har nya reformer sällan helt ersatt tidigare strukturer. Många äldre regelverk lever därför kvar vid sidan av nya, trots att de kan vara inbördes motstridiga. Detta påverkar inte bara kommunernas politik och hur förvaltningen organiseras, utan även hur ansvar utkrävs.
Spelreglerna måste förtydligas och renodlas, skriver forskarna i 2022 års demokratirådsrapport. Framför allt måste det bli tydligare vilka som styr i kommunerna och hur gränsdragningen mellan politik och förvaltning ser ut.
»I grund och botten syftar våra förslag till att öka förutsägbarhet och rättssäkerheten samt stärka väljarnas möjlighet att utkräva ansvar«, säger Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet och ordförande i SNS Demokratiråd 2022.
För att klargöra vilka partier som faktiskt styr i kommunen föreslår forskarna ett steg mot så kallad kommunal parlamentarism där fullmäktige fattar ett beslut i början av mandatperioden som förtydligar fördelningen av makten.
»Det kan lämpligen ske i samband med val av kommunstyrelsens ordförande, enligt en liknande modell som vid statsministeromröstningen i riksdagen«, säger David Karlsson, professor i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet. »Vi föreslår även att partierna i styret ska garanteras en majoritet av platserna i styrelse och nämnder.«
Samtidigt bör oppositionspartiernas ställning stärkas, bland annat genom att de kan få utökat administrativt stöd och att de garanteras ordförandeposten i kommunrevisionen, enligt författarna.
Jessika Wide, Universitetslektor vid Umeå universitet, forskare och lärare i statsvetenskap.
BildMattias Pettersson»Kommunerna borde åtminstone ges möjlighet att införa parlamentarism på frivillig basis«, säger Jessika Wide, lektor i statsvetenskap vid Umeå universitet »Och varför inte inom ramen för den försöksverksamhet som regeringen just nu utreder?«
Det vore olyckligt att ytterligare öka den statliga styrningen och begränsa kommunernas handlingsfrihet, anser forskarna. De efterlyser i stället ett starkare grundlagsskydd för kommunal självstyrelse och därmed för den lokala demokratin.
»Kommunerna behöver snarare möjligheter att möta framtidens utmaningar med lokal anpassning, utifrån de behov som finns, och med grund i den kunskap som finns bland kommunpolitiker«, säger Richard Öhrvall, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet.
Sveriges Kommuner och Regioner har bidragit till projektets finansiering.
Gissur Ó Erlingsson (ordförande), professor i statsvetenskap vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet
David Karlsson, professor i offentlig förvaltning vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet
Jessika Wide, universitetslektor i statsvetenskap, Umeå universitet
Richard Öhrvall, biträdande universitetslektor i statsvetenskap vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet, och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
Ladda ner Demokratirådets rapport 2022: Den lokala demokratins vägval
Pressansvarig på SNS:
Angelica Dahl
angelica.dahl@sns.se
0722-51 79 53
