NYHET 67 högstadieklasser från Umeå i norr till Ystad i söder ska ge sig ut på jakt efter spindlar för att kartlägga om och hur läkemedelsrester sprids från vattendrag upp till organismer på land. Detta är den första studien i Sverige inom ämnesområdet och bakom idén står Umeåforskarna Tomas Brodin och Jerker Fick.
Tomas Brodin och Jerker Fick leder årets Forskarhjälp. Foto: Mattias Pettersson
Forskarduon Brodin och Fick fick chansen genom en intressant ansökan och en lyckosam pitch av sin projektidé. Forskarhjälpen leds av Nobelmuséet och är finansierat av Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.
– Det här kommer att bli ett unikt och häftigt dataset! Vi har testat konceptet på en pilotklass i Asmundtorp och det märks på eleverna att dom tycker det är roligt att utföra forskning på riktigt, utan facit. De var mycket intresserade, noggranna och fokuserade på uppgiften, säger Tomas Brodin, forskare på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Målet med Forskarhjälpen är att skolelever ska få möjlighet att prova på riktig forskning, för att bättre förstå den vetenskapliga processen. Forskarna vid Umeå universitet får samtidigt hjälp med att samla in stora datamängder till sin forskning.
För sex år sedan började den tvärvetenskapliga forskargruppen, där ekologen Tomas Brodin och kemisten Jerker Fick ingår, att mäta halter av läkemedelsrester från avloppsvatten i våra vattendrag. Reningsverken är inte gjorda för att ta bort rester av läkemedel, så mycket av våra blodtryckssänkande, lugnande och smärtstillande läkemedel samt antibiotika hamnar i bäckar, åar och sjöar. Forskargruppen har kunna påvisa att mycket låga doser av läkemedel påverkar beteendet hos fiskar och vattenlevande insekter.
– Nu vet vi tillräckligt om ekologiska effekter på vattenlevande djur för att gå vidare och ställa oss frågan om djur som lever nära vattendrag i sin tur får i sig läkemedel från mänsklig användning. Om det händer, vilka läkemedel är vanligast och vilka ekologiska effekter kan vi förvänta oss?, säger Jerker Fick, forskare på Kemiska institutionen.
Det är här cirka 2 000 tonåringar kommer in i bilden.
Varför ska högstadieeleverna fånga in just spindlar?
– De spindlar som spinner nät är jättebra på att fånga och äta flygande insekter och det är just dessa som är länken mellan vattnet och land. Om spindlar äter stora mängder insekter som levt i förorenade vattendrag anrikas läkemedelsrester från insekterna i spindlarna.
Skolklasserna ska vi två tillfällen, i maj och i augusti, samla in vattenprover och 3-10 spindlar i burkar i sitt närområde som skickas direkt till forskarna. Forskarna hjälper sedan till att analysera resultatet och därefter kan både elever och forskare fritt formulera tankar kring orsaker och effekter av de läkemedel som hittats.
– Påverkas spindlarnas beteende, till exempel genom att de får svårare att springa fort? Vi hoppas att ungdomarnas kreativa förmågor leder till att vi kan komma längre i tankarna kring fortsatta beteendeförsök med spindlarna.
Varje grupp om två elever ska tillverka en vetenskaplig poster där de beskriver sitt arbete, sina resultat och förslag på hur man kan gå vidare med forskningen. Varje skola skickar därefter in en poster som får representera skolan till Forskarhjälpen. I november utses tre vinnare i postertävlingen – ur ett helhetsperspektiv, ur ett vetenskapligt perspektiv och den bästa postern vad gäller grafisk form. Vinnaren i helhets-klassen får tre biljetter till utdelningen av Nobelpriset.
Datahantering och att få in korrekta prover från klasserna är inte den största utmaningen med projektet enligt forskarna.
– Uppgiften är avgränsad och vi ger skolorna färdiga paket med provrör, ph-stickor, förmärkta burkar och det följer med en detaljerad manual och fältprotokoll. Insamlandet av vattenprov och spindlar utförs på skoltid tillsammans med klassläraren och alltför avvikande data, såsom att spindlar plockas hemma i källaren, skulle vi nog upptäcka, säger Tomas Brodin.
– En stor utmaning för oss däremot är att beskriva forskningsprocessen och vår forskning för högstadieelever. När vi inte besöker skolorna kommunicerar vi med klasserna via vlogg och skype, säger Jerker Fick.
Nu tittar spindlarna fram och sjunde årets Forskarhjälpen kickar snart igång.
*En spindel har åtta ben*De flesta spindlar lever endast ett år*En av de vanligaste fobierna i Sverige är den för spindlar*Det finns 1000-tals arter i Sverige*Det finns ingen farlig spindel i Sverige
*Hos vissa arter är hjärnan så stor att den har förgreningar ut i benen
Maj/juni: Klasserna väljer provtagningsplats. Samla in spindlar och ta 1:a vattenprovAugusti: Samla in spindlar och ta 2:a vattenprovSeptember: Börja tillverka posterSeptember/Oktober: Klasser får resultat från forskare. AnalysarbeteNovember/december: 23 november utses vinnare i postertävlingen
7 december avslutningskonferens
Mer information om Forskarhjälpen
Tomas Brodin, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskapTelefon: 070-278 35 70
E-post: tomas.brodin@umu.se
Jerker Fick, Kemiska institutionenTelefon: 070-261 65 56
E-post: jerker.fick@umu.se
Sex pressbilder. Foto: Mattias Pettersson
Redaktör: Ingrid Söderbergh