NYHET Barn som fick en tilläggskost baserad på nordisk mat åt mer av frukt, bär, rotfrukter och grönsaker än kontrollgruppen som följde de nationella rekommendationerna. Den nordiska gruppen hade trots lägre proteinintag inte sämre näringsstatus vid kontroller. Det visar en ny avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet.
Barnen fick mat från hemlagade smakportioner på nordiska bär, frukter, rotfrukter och grönsaker.
BildDietistgastronomen Ulrica AB– Studien visar att det är genomförbart, hälsosamt och hållbart att introducera en tilläggskost på nordisk mat under första levnadsåren, säger Ulrica Johansson, doktorand vid Umeå universitet.
Ulrica Johansson, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap
BildPrivatI sin avhandling har Ulrica Johansson följt 250 barn, varav hälften av dessa 125 barn fick en tilläggskost baserad på nordisk mat reducerad i protein. Detta är den första studie som visar på hur nordisk kost kan introduceras redan under spädbarnstiden.
genomförbart, hälsosamt och hållbart
När barnen var mellan fyra och sex månader fick de smakportioner under 24 dagar från nordiska frukter, bär och grönsaker via inlärning av olika smaker från ett smakschema. Mellan sex och 18 månaders ålder fick gruppens föräldrar recept på hemlagad nordisk barnmat, proteinreducerade barnmatsprodukter och föräldrastöd via sociala medier.
Barnen i den nordiska gruppen jämfördes vid nio, tolv och 18 månaders ålder med en kontrollgrupp på 125 barn som följde de nationella kostråden för introduktion av smakportioner och tilläggskost från Livsmedelsverket samt kommersiella barnmatsprodukter med oförändrat innehåll.
Det visade sig då att barnen i den nordiska gruppen åt betydligt mer frukt, bär, rotfrukter och grönsaker än kontrollgruppen. Vid 9- , 12- och 18-månadersuppföljningen var det dagliga intaget av frukt och grönsaker 42 - 45 procent högre i nordiska gruppen. Det lägre intaget av protein i den nordiska gruppen innebar ingen negativ påverkan på barnens tillväxt, näringsintag eller på deras järn- och blodvärden.
Tilläggskost baserad på den ”nya nordiska kosten”, New Nordic diet, innehåller säsongsbaserad och regional mat med nordiskt ursprung som rotfrukter, grönsaker, bär, frukt, rapsolja, fullkorn och fisk, och mindre av kött, processad mat, socker, salt och importerade produkter.
– Föräldrastöd och tidig inlärning av olika sorters smaker har troligtvis bidraget till de ökade intaget av hälsosam mat hos spädbarnen i den nordiska gruppen. Nordiska bär och rotfrukter är lämpliga att använda för att introducera bittra och sura smaker som kan bidra till att förhoppningsvis etablera framtida hälsosamma och miljömässigt hållbara matvanor, säger Ulrica Johansson.
Ulrica Johansson är legitimerad dietist med examen i gastronomi och dessutom kokboksförfattare.
Ulrica Johansson, Institutionen för klinisk vetenskap, försvarar fredag 10 december kl. 9.00 sin avhandling Tilläggskost med nordisk mat. Effekt på näringsintag, tillväxt, biomarkörer och ätbeteende. Fakultetsopponent Anna Winkvist, Sahlgrenska akademin, Göteborg. Huvudhandledare Torbjörn Lind. Plats: Bergasalen Q (27) Norrlands universitetssjukhus Umeå.
