Sommarkurs på fjället – en storslagen studieupplevelse

Studenterna som läser grundkursen i fjällekologi har besökt Abisko för att lära sig mer om fjällmiljön och dess invånare. 

BildKeith Larson

Patrik Lindeberg spenderar en stor del av sin tid i naturen, något som han gjort sedan barnsben. Familjen är naturintresserad och intresset för fjällekologi tror han väcktes av en kombination av en vilja lära sig och en längtan efter att få utforska den unika fjällmiljön.

– Under barndomen fick min bror och jag lära oss om växter, fåglar och djur. Vi fiskade hela tiden och fick följa med på jakt. Så i stort sett har jag alltid varit i kontakt med naturen på något sätt. Under min uppväxt berättade min far fängslande historier från de gånger han varit i fjällen, säger Patrik Lindeberg.

Studenten Patrik Lindeberg på exkursion i Abisko.

BildJohanna Kecklund

Patrik Lindeberg är uppvuxen i en by utanför Lund i Skåne och har besökt fjällen en handfull gånger. Det var efter studenten som han flyttade till Umeå för att studera till fysioterapeut vid Umeå universitet. Men ett stort intresse finns även för biologisektorn.

Fjällens fåglar och flora på schemat

Grundkursen fjällekologi 7,5 hp motsvarar fem veckors studier och utgår från Abisko naturvetenskapliga station, som ligger omkring 20 mil norr om polcirkeln. På schemat står föreläsningar om bland annat fjällens fåglar, deras läten och kännetecken, fjällens vegetation och flora samt människans påverkan på fjällmiljön. Fältarbete är också en stor del av kursens innehåll.

Vill du beskriva kursen fjällekologi i stora drag och vad ni får lära er?

– Vi börjar ofta med en föreläsning på morgonen för att sedan åka ut på en exkursion (utfärd i studiesyfte). Väl där uppe på fjället använder vi våra nya kunskaper från föreläsningen till att artbestämma olika fåglar, insekter och växter. På kvällen är det ofta kvällsföreläsning inför kommande dag.

Hur skulle du beskriva exkursionerna?

– Vi har förflyttat oss över olika biotoper, myrar och berg för att lära oss om dessa miljöer och deras invånare. Exempelvis när vi tittat på fåglar har vi tagit fem minuters aktiv spaning på olika platser för att tillsammans räkna antalet olika arter på samma plats. Vi har också fångat humlor för att artbestämma dem. Så klart släppte vi ut dem så fort som möjligt!

Hur har fältarbetet varit?

– Fältarbetet har varit väldigt givande. Man får mycket hjälp av de kursansvariga om man undrar något. Utöver det går de kursansvariga själva runt och visar upp sina intressanta fynd. Ofta blir det en hel del repetition eftersom både växt- och fågelarter synts till flera gånger.

Vilka växt- och djurarter har du fått se under fältarbetet?

– En hel del, sammanlagt fick vi se 47 olika fåglar under veckan. Somliga mer vanliga och andra mer sällsynta. Den fågeln vi såg mest frekvent var nog ängspiplärkan. Tyvärr så missade jag några av de mer ovanliga arterna. De flyger ju snabbt förbi.

Att hitta både en vit och en röd isranunkel blev en höjdpunkt i växtletandet.

– Vi såg även en otrolig mängd växtarter, men en återkommande blomma var smörbollen. Vi insåg att det fanns en viss likhet i utseendet hos fjällglim och purpurbräcka, så den sistnämnda ägande vår lärare Stig-Olof Holm flera dagar åt att hitta för att visa oss skillnaden eftersom många blandade ihop dem. Att hitta både en vit och en röd isranunkel blev en höjdpunkt i växtletandet.

Kargt landskap och artrik flora

Abisko är den mest besökta nationalparken i Norrbottens län och Patrik Lindeberg tycker att fjällmiljön är väldigt annorlunda jämfört med skogarna som han är mer van vid från södra Sverige.

– Det är ett mer kallt och kargt landskap samtidigt som vissa vidder kan vara helt igenfyllda med en väldigt artrik flora. Men det finns bra förklaringar till detta och det får vi lära oss under föreläsningarna.

Nuolja, Abisko. 

BildAbisko naturvetenskapliga station

Har ni pratat om hur klimatförändringar påverkar fjällens ekosystem på kursen?

– Det har vi pratat massor om. Många arter i fjällen, djur liksom växter är väldigt känsliga för förhöjda temperaturer då de specialiserat sig på att leva under dessa förhållanden. När värmen stiger kan de då lätt bli utkonkurrerade av andra arter.

Finns det några speciella ögonblick eller upplevelser från kursen som du kommer att minnas?

– Jag tror att stora delar av kursen kommer att stanna kvar i minnet. Det har varit en otroligt lärorik och rolig kurs med jättemånga roliga upplevelser och kurskamrater. Massor av roliga berättelser i minibussarna och fantastiska fjällturer. En av kvällarna var vi ett gäng som fick för oss att gå hela vägen upp till Nuoljas topp för att se midnattssolen, det var en speciellt minnesvärd kväll.

De ansvariga för kursen är extremt kunniga och väldigt ödmjuka. De tar sig tid att lyssna på en, även om man ställer precis samma fråga som personen innan.

Patrik Lindeberg lyfter även fram lärarna.

– De ansvariga för kursen är extremt kunniga och väldigt ödmjuka. De tar sig tid att lyssna på en, även om man ställer precis samma fråga som personen innan. Och även om de någon gång skulle ha fel eller inte komma ihåg en art så erkänner de det.

Hur kommer du att använda dina kunskaper om fjällekologi i framtiden?

– Jag tror att förståelsen för fjällens ekosystem kommer att ligga latent i mitt bakhuvud tills dess att jag fjällvandrar nästa gång. Om jag känner mig själv rätt kommer jag nog också hålla små korta föredrag för mina nära och kära.

Läs mer om kursen fjällekologi 7,5 hp.