Socialt kapital – en nyckel till att förstå samhällsutmaningar

En plats med högt socialt kapital kännetecknas av att där finns starka sociala nätverk och en hög tillit mellan de boende. Det går att utveckla och stärka det sociala kapitalet, visar Malin Erikssons forskning. 

BildElin Berge

Malin Eriksson tänkte under många år att hon skulle bli sjuksköterska och arbeta internationellt, men så blev det inte trots en avslutad vårdlinje på gymnasiet. Universitetsstudier var ingen självklarhet, men hennes stora intresse för människor och samhällsfrågor förde henne till Socionomprogrammet vid Umeå universitet.

–Det var helt klart rätt utbildning för mig, säger Malin Eriksson, professor i socialt arbete och docent i folkhälsovetenskap vid Umeå universitet.

Tidigt på Socionomprogrammet kände hon ett stort intresse för strukturella frågor och det samhällsinriktade förebyggande sociala arbetet till skillnad från det mer individ- och behandlingsinriktade psykosociala arbetet.

Jag tänkte att kan man förändra de sociala miljöerna så kan man också skapa bättre förutsättningar för människor att vara sig själva och känna sig inkluderade.

– Det grundar sig nog i en fascination jag alltid haft för den sociala miljöns inflytande och makt över oss människor. Jag tror att vi alla kan känna igen oss i att i vissa miljöer kan vi blomma ut och vara oss själva, de tar fram det bästa i oss. Och så kan samma individ med precis samma egenskaper och personlighet gå in i en annan miljö som bara dränerar och tar fram de sämsta sidorna. Jag tänkte att kan man förändra de sociala miljöerna så kan man också skapa bättre förutsättningar för människor att vara sig själva och känna sig inkluderade.

Malin Eriksson, professor i socialt arbete och docent i folkhälsovetenskap.

BildHans Karlsson

Dessa tankar har en tydlig koppling till begreppet ”socialt kapital” som har kommit att bli det bärande temat i Malin Erikssons forskning, där fokus varit att undersöka betydelsen av socialt kapital för hälsa och social hållbarhet. När Malin Eriksson började beforska ämnet 2005 var det omtvistat och kritiserat i vissa sammanhang, men är numera ett etablerat begrepp som ofta nämns i samhällsdebatten. Så vad är egentligen socialt kapital? En plats med högt socialt kapital kännetecknas av att där finns starka sociala nätverk och en hög tillit mellan de boende.

– Att bo på en sådan plats tros vara hälsofrämjande och viss forskning visar att de som bor i områden med högt socialt kapital har bättre hälsa än de som bor i områden med lågt socialt kapital.

Forskningsresultat används vid samhällsplanering

År 2006, under Malin Erikssons doktorandstudier, gick Umeåregionens kommuner in med finansiering som möjliggjorde en stor befolkningsenkät för att mäta socialt kapital, både som en tillgång hos individerna och som ett karaktärsdrag på bostadsområdesnivå. Arbetet har skett i nära samverkan med Umeå kommun och Kommissionen för ett socialt hållbart Umeå. Resultaten från enkäten kunde Malin Eriksson sedan följa upp kvalitativt. Resultaten visar hur socialt kapital upplevs, vad det betyder för människors hälsa och hur det kan användas för att främja en socialt hållbar utveckling av bostadsområden.

Framgångsrikt och samhällsnyttigt samarbete

Samarbetet med Umeå kommun kan beskrivas som framgångsrikt och kommunen har använt delar av forskningsresultaten som beslutsunderlag vid övergripande samhällsplanering.

En erfarenhet från samarbetet är att forskningen och praktiken behöver ha en ömsesidig öppenhet och förståelse för varandra och att forskarna behöver göra resultaten mer tillgängliga och dela med sig av preliminära resultat lite snabbare än akademin vanligtvis gör. Att tänja lite på sig från båda håll, som Malin Eriksson uttrycker det.

Genom finansiering, bland annat från Formas, har Malin Eriksson kunnat följa upp resultaten från 2006 och sett hur det sociala kapitalet utvecklas över tid och nu efter 18 år är det dags igen. I början av 2024 kommer en ny enkät att skickas ut till över 15 000 personer i Umeå kommun.

– Där vill vi specifikt titta på vad det sociala kapitalet betytt under covid-19 pandemin. Har det förändrats och vad kan det ha betytt för olika hälsoutfall samt för hur man hanterade pandemin?

– Framför allt tror jag att forskningen kan bidra med en mer grundad och nyanserad bild av hur det faktiskt ser ut i de områden som pekats ut som utsatta.

I områden som av polisen pekats ut som utsatta med hög socioekonomisk utsatthet och kriminalitet, kan forskningen om socialt kapital fungera som en pusselbit som bidrar med kunskap och förslag till lösningar, enligt Malin Eriksson.

– Framför allt tror jag att forskningen kan bidra med en mer grundad och nyanserad bild av hur det faktiskt ser ut i de områden som pekats ut som utsatta. Den kan också visa på vilka lösningar som behövs och inte minst ge en annan bild än media.

Socialt kapital i utsatta områden

Mellan 2018 och 2020 ledde Malin Eriksson en vetenskaplig belysning av polisärt arbete i utsatta områden i Stockholmsregionen och erfarenheterna därifrån visar bland annat att det inte fanns någon samsyn kring problembilden bland de som bor och verkar i området och myndigheterna, något som är en förutsättning för att kunna jobba områdesbaserat och förebyggande.

– Alla behöver vara överens om vad som är problemet, det vill säga vad man ska jobba för och vad man ska motverka.

Malin Eriksson hoppas att fler kommuner kan bli intresserade av att använda det verktyg hon utvecklat för att mäta socialt kapital.

BildMattias Pettersson

En stor samhällsutmaning är att klyftorna mellan människor och grupperingar ökar, därför behöver det överbryggande sociala kapitalet stärkas.

– Vår forskning visar att ur ett samhällsplaneringsperspektiv går det att stärka, exempelvis genom medvetenhet om hur man placerar attraktiv samhällsservice så att den gynnar flöden mellan områden och människor. Myndigheter och inte minst polisen kan också spela en viktig roll som brobyggare i så kallade utsatta områden.

Verktyg för att mäta socialt kapital

Malin Eriksson har en vision om att göra interventionsstudier (som betyder att man gör olika insatser och sedan jämför resultatet) baserat på tidigare forskning i samarbete med intresserade kommuner och privata aktörer för att undersöka vilka insatser som fungerar vid samhällsplanering för att stärka det sociala kapitalet. Det kan konkret handla om att stärka och utveckla:

• Den fysiska miljön, exempelvis lekplatser, bibliotek, promenadvägar och attraktiva mötesplatser.
• Social mobilisering, som att ge stöd till att gå samman och lösa problem som upplevs som gemensamma av boende i området.
• Myndigheters och polisens tillits- och förtroenskapande åtgärder.

För att mäta socialt kapital har Malin Eriksson utvecklat ett verktyg som ännu inte använts i kommuner utanför Västerbotten, men hon har förhoppningar om att det ska användas som stöd i kommunernas arbete för social hållbarhet och som en del i arbetet med att förverkliga Agenda 2030.

Se en filmad intervju med Malin Eriksson:

Socialt kapital som verktyg i bostadsplanering

Intervju med professor Malin Eriksson