Snårigt rättsläge för arbetsgivares arbetsmiljöansvar

Johan Holm, doktorand vid Juridiska institutionen, Umeå universitet.

BildMattias Pettersson

Att bara förändra kraven på arbetsgivaren utan att också ha en idé om hur dessa krav ska genomdrivas rättsligt riskerar att skapa falska förhoppningar.

Vikten av att arbetsgivare tillhandahåller en god arbetsmiljö och bedriver ett effektivt rehabiliteringsarbete framhålls i såväl forskning som politik. Detta för att i förlängningen skapa ett mer hållbart arbetsliv. I sin avhandling Ett hållbart arbetsliv: arbetsgivarens rättsliga ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering analyserar Johan Holm, doktorand i rättsvetenskap vid Umeå universitet, arbetsgivares rättsliga ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering.

– Jag har dels undersökt de rättsliga krav som ställs på arbetsgivaren, dels de rättsliga mekanismer som kan användas för att genomdriva kraven, säger Johan Holm.

Tydligare hur fysiska arbetsmiljöproblem ska hanteras

De åtgärder arbetsgivaren ska vidta gällande arbetsmiljö och rehabilitering regleras genom olika typer av regler som ställer mer eller mindre tydliga krav. Om en arbetsgivare inte uppfyller sina åtaganden kan hen råka ut för olika rättsliga reaktioner, till exempel förelägganden, sanktionsavgifter, straffrättsliga sanktioner eller sanktioner med koppling till anställningsskyddsregler.

Johan Holms avhandling visar att arbetsgivarens rättsliga ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering är en komplex konstruktion. Inte bara de krav som ställs på arbetsgivarna, utan också hur dessa krav samspelar med de rättsliga sanktioner som kan tas till om arbetsgivare bryter mot sina åtaganden, har betydelse för den rättsliga effekten av lagstiftningen.

– Hur dessa krav är formulerade har alltså avgörande betydelse för möjligheterna till rättsligt genomdrivande. Specificerade krav som detaljerat anger hur ett visst arbetsmiljöproblem ska hanteras eller förebyggas, vilka framförallt återfinns i reglering av fysisk arbetsmiljö (särskilt avseende olycksrisker i mansdominerade branscher), är lättare att genomdriva rättsligt än mer generellt eller öppet formulerade arbetsmiljökrav. Dessa öppna krav anger bara att vissa mål ska uppnås, men beskriver inga exakta metoder för hur det ska göras. Det faktum att det är svårare att genomdriva vissa typer av krav mot arbetsgivaren visar på att de kraven genomsyras av en rättslig logik som inte samstämmer med den rättsliga logik som genomsyrar den aktuella mekanismen för genomdrivande. Det finns alltså inte alltid en rättslig åtgärd som möter upp om arbetsgivaren inte lever upp till sitt ansvar.

Risk för falska förhoppningar

Resultaten av avhandlingen visar att för- och nackdelar med olika sätt att öka möjligheterna till genomdrivande behöver undersökas vidare.

– I avhandlingen pekar jag på hur kopplingen mellan krav och genom­drivande måste vara konstruerad för att man på ett effektivt sätt ska kunna driva igenom krav på arbetsgivaren. Att bara förändra kraven på arbetsgivaren utan att också ha en idé om hur dessa krav ska genomdrivas rättsligt riskerar att skapa falska förhoppningar. Med tanke på arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågornas betydelse för individ och samhälle behöver frågan om hur de rättsliga kraven kan omvandlas till rättsligt ansvar kontinuerligt analyseras och diskuteras. Förhoppningsvis kan min avhandling öka möjligheterna att skapa en rättsligt effektiv reglering av arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering, säger Johan Holm.

Läs avhandlingen: Ett hållbart arbetsliv: arbetsgivarens rättsliga ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering