NYHET Nästan fyra av tio förstföderskor har besvär med smärta vid samlag, när mer än ett år passerat sedan förlossningen. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Avhandlingen visar också att kvinnor upplever att de blir oförstående bemötta i vården för sina besvär.
Malin Huber, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap.
BildMaya Edlund– Ett problem som visat sig i studierna är att eftersom besvär efter förlossningen är så vanliga, verkar många inom vården betrakta det som ett nästan normalt tillstånd och kvinnorna har därför svårt att få den hjälp de skulle behöva, säger Malin Huber, doktorand vid Umeå universitet.
betraktas som nästan normalt
I sin avhandling vid Institutionen för klinisk vetenskap har Malin Huber studerat sambandet mellan besvär i bäckenbotten, graden av förlossningsbristning och hur det påverkar livskvaliteten. Syftet är att bidra till förbättrade diagnosmetoder och att öka förståelsen.
I en studie med drygt 500 förstföderskor visades att sfinkterskada, det vill säga skada i ändtarmens ringmuskel efter förlossning, kan ha stor påverkan på livskvaliteten, med ökad risk för livmoderframfall och ansträngningsinkontinens. I en intervjustudie berättade kvinnor som haft sfinkterskada om lidande och påverkan på relationer och samliv efter förlossningen. Kvinnorna vittnade också om en utbredd tendens från vården att normalisera de svårigheter och kroppsliga besvär som uppstår.
En metod som ofta används inom vården för att ställa diagnos vid besvär efter förlossning, är analt ultraljud. En studie med 680 förstföderskor visar att analt ultraljud har låg tillförlitlighet för att diagnosticera sfinkterskada direkt efter förlossningen. Detta på grund av svårigheter med bildkvalitet orsakat av förlossningspersonalens ovana att hantera utrustningen samt problem med blödning, svullnad och rörelsestörningar.
I en annan delstudie gick det att se ett samband mellan ultraljudsdefekt på sfinktern tre månader efter förlossning och senare samlagssmärta och smärta i underlivet. Slutsatsen är att analt ultraljud kan ha ett värde vid uppföljning men inte tillför mycket som generell åtgärd direkt efter förlossning.
– En glad nyhet är att vi också fick ta del av vittnesmål om en otrolig läkningsförmåga hos kvinnor som drabbats av stora bristningar. Kroppen har en fantastisk förmåga att återhämta sig om man ser till att ge den lite hjälp på traven och tar besvären på allvar, säger Malin Huber.
Delstudierna i avhandlingen ingick i ett samarbetsprojekt mellan förlossningsvården och kirurgkliniken vid Östersunds sjukhus. Förstföderskor som födde mellan 2016 och 2018 erbjöds att delta. I delstudie ett undersöktes sambandet mellan svårighetsgrad av bristning och senare bäckenbottendysfunktion genom självrapporterade symtom i enkätform. I delstudie två undersöktes upplevelser efter sfinkterskada genom intervjuer som analyserades med kvalitativ metod. I delstudie tre och fyra analyserades användningen av endoanalt ultraljud för att förbättra diagnostik och uppföljning av förlossningsskador.
Malin Huber är uppvuxen i Stockholm och Frankrike, bosatt på Frösön. Hon är överläkare inom förlossningsvård i Östersund.
Malin Huber, Institutionen för klinisk vetenskap, försvarar fredag 5 maj kl. 9.00 sin avhandling Att brista och att läka, bäckenbotten efter förlossning. Opponent Kjell Å. Salvesen, Instititutionen för klinisk och molekylär medicin, NTNU, Trondheim, Norge. Huvudhandledare Katarina Tunón. Plats: Hörsalen, Östersunds sjukhus. Disputationen kan också följas digitalt på https://www.youtube.com/watch?v=fhUy9hd_t8k
