NYHET Projektet RUGGEDISED, vars övergripande syfte är att minska städers och stadsdelars klimatpåverkan med hjälp av smart teknik, är inne i sin slutfas. Umeå universitet har deltagit i flera delprojekt, bland annat Närvarostyrd energi- och fastighetsanvändning. Inom projektet har även en doktorsavhandling om energieffektivisering skrivits.
I projektet RUGGEDISED samverkar Umeå, Rotterdam och Glasgow för att utveckla smarta och hållbara lösningar för europeiska städer.
BildMostphotosProjektet RUGGEDISED, där Umeå tillsammans med Rotterdam och Glasgow samverkar för att utveckla smarta och hållbara lösningar för europeiska städer är nu inne i sin slutfas. Projektet pågår till 2022 men alla delprojekten som genomförts i Umeå är implementerade och nu följs effekterna av åtgärderna upp. Smarta ventilationsdon, solpaneler för att ladda och lagra energi i batterier till elcyklar och elbilar, Universumhållplatsen och sensorer som mäter närvaro i lärosalar och andra lokaler är några av försöken som har genomförts på huvudcampus och i Universitetsstaden.
Projektets övergripande syfte är att minska städers och stadsdelars klimatpåverkan med hjälp av smart teknik. Tre följestäder, Parma, Gdansk och Brno deltar i RUGGEDISED och tanken är att det som utvecklas i projektet ska kunna replikeras i dessa städer och städer i övriga Europa.
Som universitet har vi tyckt det har varit viktigt att våra forskares spetskompetens används och bidrar till utvecklingen.
Lisa Redin är Umeå universitets koordinator för RUGGEDISED.
BildLokalförsörjningsenheten– Som universitet har vi tyckt det har varit viktigt att våra forskares spetskompetens används och bidrar till utvecklingen. Thomas Olofsson, Gireesh Nair och Shoaib Azizi från energieffektiviseringsgruppen på institutionen för tillämpad fysik och elektronik har varit med i hela projektet och utvecklat och förfinat våra mätmetoder samt analyserat allt det data som har samlats in i vårt delprojekt Demand Side Management. I projektet har också fem masteruppsatser genererats och nu i september disputerar Shoaib Azizi vars doktorsavhandling till stor del bygger på det vi har gjort i projektet, säger Lisa Redin, som är universitetets koordinator för RUGGEDISED.
Med Demand Side Management eller närvarostyrd energi- och fastighetsanvändning är det möjligt att styra ventilation, värme, kyla samt belysning till faktiska behov med det vidare syftet att kunna minska universitetets energianvändning och klimatpåverkan. Sensorer som mäter närvaro, rörelsemönster och olika inomhusmiljöparametrar genererar data som i sin tur kan generera bättre och mer precisa energimodeller. Med hjälp av de nya lösningarna kan även säkerhet och service förstärkas på utvalda ställen.
Den 13 september 2021 försvarar Shoaib Azizi sin doktorsavhandling med titeln Multimetodiska bedömningar för att främja energieffektivt beslutsfattande för befintliga bostäder och akademiska byggnader.
– En snabb minskning av koldioxidutsläppen från bebyggelsen och våra städer är avgörande i den energiomställning som krävs för att minska takten på klimatförändringen och begränsa den globala temperaturökningen, säger Shoaib Azizi.
Energieffektivisering beslutas och hanteras på olika sätt för olika typer av byggnader, i olika sammanhang, vilket i sin tur medför olika utmaningar och möjligheter.
Hans doktorsavhandling, som till stor del bygger på det som har gjorts i RUGGEDISED-projektet, är fokuserad på att utveckla och undersöka strategier som kan vara till stöd till beslutsfattare att förbättra energieffektiviteten i byggnader.
– Energieffektivisering beslutas och hanteras på olika sätt för olika typer av byggnader, i olika sammanhang, vilket i sin tur medför olika utmaningar och möjligheter. Följaktligen är det nödvändigt att förstå betydelsen av att välja lämpliga strategier och att utforma effektiva stödåtgärder för att uppnå ökad energieffektivitet, säger Azizi.
Shoaib Azizi har i sin undersökning analyserat olika beslutsfattares uppfattningar om energieffektivisering för olika typer av byggnader. Med den informationen får vi bättre kunskap om varför situationen är som den är, men det ger också bättre möjligheter till framtida förändringsarbete. Dessutom har sensordata från universitetsbyggnader använts i olika fallstudier för att utveckla illustrativa nyckeltal för lokalanvändningseffektivitet och för att analysera hur sensorpositionering kan påverka insamling av mätdata.
