NYHET 28 procent av gymnasieeleverna lyckades inte avlägga examen 2020. Vilket kan leda till större risk för arbetslöshet och utbildningsbegränsningar. Därför är det viktigt att forska om faktorer som kan öka gymnasieelevers chanser att klara sina studier. En ny avhandling av Pär Sehlström vid Umeå universitet undersöker vilken roll som läsförmåga, lässvårigheter och skrivande spelar i sammanhanget.
Pär Sehlström
BildPer MelanderÄven en del elever utan lässvårigheter hade ganska låga resultat vilket visar på att argumenterande skrivande kan vara en utmaning för många elever på gymnasiet
I avhandlingen undersöks dessutom kvaliteten i skriven text på svenska och engelska hos elever med lässvårigheter i svenska.
Pär Sehlström säger att avhandlingens resultat visar att framför allt skrivande, men även läsförmåga, spelar stor roll för gymnasieelevers betyg och fortsätter:
– Utfallet var även att elever med lässvårigheter som studerat svenska och engelska endast i ett år riskerade låga betyg i de gymnasiegemensamma ämnena svenska, engelska, samhällskunskap och historia, säger Pär Sehlström och tillägger:
– Däremot verkar inte lässvårigheter påverka betygen i dessa ämnen om eleverna har läst svenska och engelska i två år.
Pär Sehlström säger vidare att gymnasiet ställer stora krav på elevers läsning och skrivande som ofta integreras i många ämnen. Att elever med lässvårigheter är en grupp som kämpar med sina skolresultat kan bero på att de inte kan använda läsning och skrivande som verktyg för lärande till fullo.
Han beskriver hur läsning är en resurs för skrivande, som i sig kan vara en utmaning för elever med lässvårigheter. Med andra ord, dessa elever har en dubbel utmaning i sitt skolarbete.
– När det gäller relationen läsning och skrivande var utfallet att läsförmåga i svenska spelade roll för argumenterande textkvalitet både på svenska (L1)* och engelska (L2)*. Elever med lässvårigheter i svenska hade låg textkvalitet i svenska och framför allt i engelska med utmaningar i många områden men framför allt i stavning, grammatik och kohesion (textbindning, sambandsord).
– Även en del elever utan lässvårigheter hade ganska låga resultat vilket visar på att argumenterande skrivande kan vara en utmaning för många elever på gymnasiet.
För bedömning av läsförmåga genomgick de 159 studiedeltagarna (17–18 år) en screening för ordigenkänning (avkodning) och läsförståelse. Data bestod av elevernas argumenterande texter på svenska och engelska, betygsinformation, samt kontrollfaktorer som elevernas studieprogram, studiebakgrund (ett eller två års studier i svenska och engelska) och kön.
Eleverna fyllde även i en webbenkät om sin självskattade skrivförmåga – både kompetens och tillit till egen förmåga är viktiga för skrivande.
– Vad beträffar pedagogiska implikationer, visar avhandlingen på vikten av att explicit inkludera både skrivundervisning och läsundervisning i gymnasiegemensamma ämnen (och i kursplaner) för att eleverna ska få bättre skolresultat.
– Vidare vittnar resultaten om behovet att ge stöttning i skrivande, inklusive självskattad skrivförmåga och speciallärarstöd inte bara i svenska (L1) men även i engelska (L2) till elever med lässvårigheter, framför allt om de bara studerat svenska och engelska i ett år.
– Sådant stöd bör ges i övergripande textorganisation (makronivå) och språkstöd inom flera områden, till exempel, stavning, grammatik och kohesion (textbindning, sambandsord).
*L1 hänvisar till en individs första språk som de lärde sig som barn och L2 hänvisar till ett andra språk som en person kan lära sig.
Avhandlingen Students with Reading Difficulties in Upper Secondary School finns publicerad digitalt.
Disputationen ägde rum fredagen 11 oktober på Umeå universitet.
Opponent var Victoria Johansson, Fakulteten för lärarutbildning, Högskolan Kristianstad.
