NYHET Forskarna Maria Waling och Cecilia Olsson vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap, har tillsammans med forskare från Örebro universitet, tagit fram ett kunskapsunderlag som ska ligga till grund för nya riktlinjer för grundskolans skolmåltid på uppdrag av Livsmedelsverket. Riktlinjerna betonar skolmåltiden som arena både för bättre kosthållning och som pedagogisk resurs.
Cecilia Olsson och Maria Waling vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
BildEva StoianovSkollunchen är en viktig resurs som inte utnyttjas fullt ut. Förutom att ge barn en mättande måltid kan skollunchen användas som ett pedagogiskt verktyg som berikar undervisningen med praktiska exempel. Genom att integrera mat och måltider i skolundervisningen kan eleverna få en tydligare förståelse för kopplingen mellan mat, hälsa och hållbarhet.
Forskningen visar att elever oftare äter frukost, äter mer frukt och grönt, äter mindre sötsaker och vågar prova fler nya maträtter när skolor aktivt arbetar med mat- och måltidsutbildning. Det är centralt att barn redan från unga år får lära sig om matens betydelse både för den egna hälsans skull och för miljöns, för att sedan själva kunna göra kloka matval och på så sätt lägga grunden för hälsosamma och hållbara matvanor och ett friskare liv.
Sammanställningen av forskningen visar på en rad goda effekter:
Cecilia och Marias forskning berör den fysiska, pedagogiska och sociala miljön i skolrestaurangen. Perspektivet i forskningen är elevernas; det handlar främst om hur de upplever situationen i skolrestaurangen. I den forskning som ingår i kunskapsunderlaget pratar eleverna om stress, exkludering och trivsel.
– Många elever tycker att det är jobbigt att det är ont om tid att äta. De uttrycker en stress över att det är trångt och svårt att hitta en plats att sitta på i skolrestaurangen, och en del tycker det är jobbigt att inte veta vem de kommer att få sitta bredvid. Intressant är också att i elevernas berättelser är inte de vuxna närvarande under skolmåltiden, säger Maria Waling.
Pedagogisk måltid som definition har länge funnits inom skolan, men det finns inga lagar som reglerar den. I forskningen frågar de på vilket sätt skolmåltiden kan utnyttjas och ses som resurs fullt ut.
– Skolmåltiden är en del av utbildningen i skolorna, men den är oreglerad. Det finns någon sorts definition kring den, men vad det betyder rent praktiskt är otydligt. Därför finns det en del att göra. Skolor och lärare jobbar väldigt olika med den pedagogiska måltiden och den hamnar ofta lite vid sidan om, säger Cecilia Olsson.
Elever äter skollunch.
BildJohnér bildbyrå ABForskarna menar att en bra skolmåltidsintegrerad mat- och måltidsutbildning förutsätter att:
Riktlinjerna är viktiga för de som planerar, serverar och tillagar skolmaten, men ytterst sett berör de rektorerna som ansvarar för de övergripande frågorna. Under hösten kommer en nätburen nationell seminarieserie om riktlinjerna riktad till rektorer dra igång på uppdrag av Skolverket.
– Vi hoppas att rektorer i Sveriges grundskolor vill veta mer om vår forskning och ta del av riktlinjerna, säger Maria och Cecilia.
