NYHET En ny rapport från forskningsprogrammet Vindval belyser vindkraft i dag och i framtidsscenarier för storskalig utbyggnad. Landbaserad vindkraft byggs mest på skogsmark som ägs av skogsbolag. Kombinationen av vindbruk och skogsbruk kan ge ömsesidig nytta, enligt forskarna.
Forskningsprogrammet handlar om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö och är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet har inom ramen för Vindval analyserat markslag, riksintressen, formellt skyddade områden och markägande på och invid vindkraft i Sverige. Även fortsättningsvis är bedömningen att den landbaserade vindkraften kommer att byggas på skogsmark ägd av skogsbolag, men andra markslag och ägare kommer också att påverkas
-Vindkraft kan skapa ett incitament för att utveckla mångbruk och nya planeringssystem för skogsmark, även för andra anspråk och värden. Hänsyn till natur- och landskapsvärden behöver integreras bättre över lag i planeringen. Större fokus på skogsbruk och vindbruk på delar av skogslandskapet ger utrymme för mer hänsyn på andra delar, säger rapportens huvudförfattare Johan Svensson vid SLU.
Forskningsrapporten Hållbar landbaserad vindkraft – synergi, integration och konflikt knyter an till Energimyndigheten och Naturvårdsverkets nationella strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad som presenterades 2021. Den utgick från att förutsättningar behöver skapas för ca 100 TWh vindkraft till 2040-talet. Senare analyser har visat att behovet av ny elproduktion troligen är högre.
De största arealerna ny vindkraft planeras för norra Sverige, men det största relativa förändringarna kommer att ske i södra Sverige. Där byggs vindkraften ut i landskap som redan är påverkade av markanvändning, bebyggelse och annan infrastruktur. Det gör att de kumulativa effekterna av storskalig vindkraftutbyggnad blir än mer påtagliga.
Enligt forskarna kommer vindkraftutbyggnaden att medföra att intressekonflikterna på skogsmark förstärks. Med en integrerad landskapsplanering finns möjligheter att kartlägga lämpliga respektive icke lämpliga lokaliseringar av vindkraft. Sverige har mycket bra heltäckande landskapsdata som kan kombineras med expertbedömningar och testas mot ett eller flera markanvändningsanspråk, exempelvis rennäring.
En hållbar utbyggnad av vindkraft bör planeras utifrån de lokala förutsättningarna, enligt rapporten. Detta gäller inte minst på marker som är viktiga för rennäringen. Där, och över lag, behöver också en vindkraftexploatering sättas i perspektiv av kumulativ påverkan av annan markanvändning, klimatförändringar, rovdjurspolitik och andra faktorer som påverkar rennäringen.
I rapporten framgår att riksintressena i sin nuvarande form inte fungerar som planeringsverktyg. Vindkraft byggs i allmänhet inte inom riksintresse vindbruk och det finns geografiska överlapp mellan olika riksintressen. Forskarna efterlyser en översyn av riksintresse vindbruk och andra riksintressen, med en tydligare orientering mot förändringar i markanvändning. Det behövs också mer kunskap om olika och olika grad av påverkan av vindkraft som tydligare behöver lyftas fram i media.
Läs rapporten Hållbar landbaserad vindkraft – synergi, integration och konflikt
Författarna: Johan Svensson, Wiebke Neumann, Therese Bjärstig
Källa: Naturvårdsverket
