NYHET Trots ett aktivt jämställdhetsarbete under flera decennier är bara 27 procent av Sveriges professorer kvinnor. Forskare vid Umeå universitet har i en ny studie undersökt den vanliga förklaringen att kvinnors prestationer värderas lägre än mäns.
För att mäta storleken på denna diskriminering jämförde forskarna meriterna bland dem som blev professorer mellan 2009 och 2014 vid de sex största universiteten (Göteborg, Lund, Stockholm, Uppsala, Umeå och Karolinska institutet).
– Antalet publikationer och hur många gånger de citerats är centrala när man bedömer vetenskaplig kompetens. Om kvinnor missgynnas vid tillsättningen av professorer borde de alltså ha fler publikationer än männen, bland dem som sedan fick professurer. Vi såg motsatsen, säger Guy Madison, en av forskarna bakom studien.
Män hade 64 procent fler publikationer och 260 procent fler citeringar inom medicin, och 81 procent fler publikationer och 42 procent fler citeringar inom samhällsvetenskap (juridik, lingvistik, pedagogik, psykologi och statsvetenskap). Tvärtemot förutsägelsen som följer av att kvinnor förfördelas vid professorstillsättningar har tröskeln effektivt varit lägre för kvinnor mellan 2009 och 2014, vilket sammanfaller med en större ökning av antalet kvinnliga professorer – 78 procent – än manliga professorer – 28 procent.
– Möjliga förklaringar kan vara tillämpningen av principen att alltid välja från underrepresenterat kön om skillnaderna i meriter är små, eller någon annan form av diskriminering för att tillmötesgå regeringens mål att snabbt öka andelen kvinnliga professorer, menar Guy Madison.
Madison, G. & Fahlman, P. Sex differences in the number of scientific publications and citations when attaining the rank of professor in Sweden. Studies in Higher Education. E-pub ahead of print. doi:10.1080/03075079.2020.1723533
Länk till studien:
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2020.1723533
