NYHET En främre korsbandsskada kan hos vissa individer ge nedsatt funktion och kontroll i knät även 20 år efter skadan. Dessutom påverkar skadan negativt uppfattningen av knäleden. Skillnader i hjärnaktivitet tyder även på förändringar i det centrala nervsystemet. Det visas i en ny avhandling.
BildMostphotos/Andresy Popov
Andrew Strong visar i sin avhandling i fysioterapi vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering att individer som hade skadat sitt främre korsband för i genomsnitt 23 år sedan och inte opererats klarade färre en-bens-uppresningar från en stol för skadat ben jämfört med köns- och åldersmatchade kontrollpersoner. Dessutom utförde de uppresningarna med större knärörelser i sidled vilket tros öka risken för ytterligare skador samt långsiktiga problem såsom artros.
Det är därför viktigt att rehabilitering beaktar konsekvenser såväl på kort och lång sikt. Enligt en litteraturöversikt av studier som har undersökt förmågan att reproducera knävinklar genom ledpositioneringstester verkar även denna förmåga, s.k. proprioception, vara nedsatt i knät efter främre korsbandsskada oavsett tid sedan skadan. Detta gäller för jämförelser med det icke-skadade knät hos samma individer samt även med knän hos icke-skadade personer.
Forskargruppen gjorde en egen sådan mätstudie som också betonar vikten av att beakta individernas aktivitetsnivå vid gruppjämförelser då en högre nivå är kopplad till bättre prestation. Däremot behöver ledpositioneringstester också utvecklas för förbättrad tillförlitlighet och validitet. Man fann att tester som utfördes med passiva rörelser, det vill säga att knäleden rörs med hjälp av utrustning eller någon annan, jämfört med aktiva egenutförda rörelser, ger större utslag i skillnader i uppfattningen av hur böjd eller sträckt knäleden är. Passiva test bör således stå i fokus för framtida utvecklingsinsatser.
En hypotes var också att skillnader i positioneringsfel skulle spegla mer komplexa ändringar i det centrala nervsystemet och att dessa skulle kunna mätas genom aktiveringsmönster i hjärnan med hjälp av funktionell hjärnavbildning, fMRI. Forskarna genomförde därför en studie där personer med och utan främre korsbandsskada utförde ett ledpositioneringstest i liggande under samtidig fMRI. Hjärnområdena som aktiverades under testet har tidigare visat koppling till processer som har med styrning av rörelseförmågan att göra samt fokusering på kroppspositioner och kroppsuppfattning, vilket tyder på att testet ställde krav på proprioceptionen.
Större positioneringsfel visade till och med på högre aktivering i några av dessa hjärnområden, vilket indikerar deras betydelse under sådana uppgifter. Man hittade även vissa skillnader i hjärnaktivering mellan de skadade och icke-skadade personerna, vilket antyder effekter av främre korsbandsskada på det centrala nervsystemet, men detta bör undersökas vidare.
Andrew Strong är idrottsvetare, uppväxt i England, och med ett intresse för knäskador samt biomekanik.
Andrew Strong, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, försvarar fredag 9 oktober kl. 13.00 sin avhandling Knäfunktion, knäproprioception samt relaterad hjärnaktivitet efter främre korsbandsskada. Fakultetsopponent Eleni Kapreli, Thessaly universitetet, Athen, Grekland. Huvudhandledare Charlotte Häger. Plats: Triple Helix, universitetsledningshuset.
