NYHET Peter Mathisen vid Umeå universitet har hittat länkar mellan vattnen i sjöar och hav och spridning av vissa sjukdomar så som harpest. Bakterierna använder vattnet som ett ”gym” för att träna upp sitt försvar mot att bli uppätna och dödade. Resultaten kan bli mycket viktiga för riskbedömningar av spridning av sjukdomsalstrande bakterier världen över. Den 28 april försvarade han framgångsrikt sin avhandling.
Peter Mathisen tillsammans med sin opponent professor T. Frede Thingstad från Norge. Foto: Agneta Andersson
Många bakterier som orsakar sjukdomar har ett speciellt sätt att försvara sig mot att bli uppätna och dö – de överlever helt enkelt inuti sina värddjurs celler, vilket också är skälet till att de kan orsaka sjukdomar. Ett exempel på en sådan bakterie är Francisella tularensis, som orsakar sjukdomen harpest bland däggdjur. Den finns inte bara inuti däggdjur, utan kan även återfinnas i vatten från sjöar.
När ett däggdjur utsätts för smitta av sjukdomsalstrande bakterier går immunförsvaret igång, och så kallade makrofager mobiliseras för att äta upp den angripande bakterien. Vissa bakterier, såsom Francisella tularensis, är motståndskraftiga mot makrofagens försök att lösa upp den, och kan leva vidare, föröka sig och orsaka sjukdomen inuti värddjuret.
I hav och sjö är det istället protozoer – pyttesmå, encelliga organismer – som är bakteriernas största fiende, och som lever på att äta de små bakterierna. Normalt sett innebär detta att bakterierna dör, men det finns alltså bakterier som kan överleva inuti protozoerna, en strategi som starkt påminner om hur de överlever i ett värddjur. Peter Mathisen har i sitt avhandlingsarbete visat på viktiga men tidigare okända länkar mellan sjukdomsalstrande bakterier som påverkar däggdjur på land, den akvatiska miljöns invånare och miljötillståndet i våra sjöar och hav.
Peter Mathisen genomförde experiment där allmänt förekommande havsbakterier från Bottniska viken utsattes för bakterieätande protozoer. Han visade att bakteriesamhällets försvarsförmåga ökade när det utsattes för ett predationstryck. Resultaten indikerar att sjöar och hav kan fungera som ”gym” för patogena bakterier, där de tränar upp sin försvarsförmåga.
– Resultaten är relevanta för riskbedömning av spridning av sjukdomsalstrande bakterier, där sjöar och hav verkar spela större roll än vad som tidigare varit känt, säger Peter Mathisen.
Text: Kristina Viklund
Avhandlingen är publicerad digitalt
Artikel om avhandlingen på EcoChanges hemsida
Peter Mathisen, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 0730-566560
Agneta Andersson, professor vid Umeå marina forskningscentrum (UMF)Telefon: 070-509 42 60
E-post: agneta.andersson@umu.se
Redaktör: Ingrid Söderbergh