NYHET Umeå universitet har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att ta fram och genomföra ett nytt kunskapsprov för läkare med utbildning utanför EU/EES. I kunskapsprovet ingår dels ett teoretiskt delprov och dels ett praktiskt delprov. Prövningen ska ske på legitimationsnivå och pröva de kunskaper och färdigheter som krävs för läkarlegitimation.
Det första teoretiska delprovet genomfördes vid Umeå universitet den 22 oktober med 58 prövande. Sexton procent (nio personer) blev godkända på det teoretiska delprovet. De godkända får nu möjlighet att genomföra det praktiska delprovet den 7-8 december.
Provet har konstruerats för att med stickprov på kunskap pröva om den sökande har den kunskap som krävs för svensk legitimation. Kunskapskraven utgår från målen som specificeras dels för svensk läkarexamen och dels i målbeskrivningen för AT-läkartjänst.
Frågorna var av MCQ-typ (multiple choice questions) där de prövande väljer ett bästa svarsalternativ av fem möjliga. Under provets första tre timmar besvarades 140 frågor från det kunskapsspektrum som ingår i en svensk läkarutbildning. Efter en halvtimmes paus genomfördes en del med fem patientfall om vardera 5-6 delfrågor. Patientfallen utvecklades och ny information tillkom. Därför kunde de prövande inte gå tillbaka och ändra sina svar i denna del av skrivningen. Den sista delen av skrivningen bestod av 10 frågor som var direkt kopplade till att kunna tolka en vetenskaplig artikel (EBM).
Kunskapsprovet ersätter det tidigare TULE-provet, där godkännandefrekvensen år 2015 låg på 10 procent för de som genomförde provet för första gången. I det första teoretiska delprovet på det nya kunskapsprovet blev godkännandefrekvensen 16 procent.
Det fanns inför provet en del farhågor om att väldigt få skulle klara den del av provet som utgjordes av att kunna förstå och dra slutsatser utifrån en vetenskaplig text på engelska. Magnus Hultin, som är ansvarig för kunskapsprovet, konstaterar att så inte blev fallet:
– Tvärtom visade det sig att tolkningen av en vetenskaplig artikel var den del som man hade lättast för.
En initial godkäntgräns sattes av ett tiotal lärare vid läkarutbildningen med hjälp av Angoffs metod och justerades sedan något av examinator till minst 60 procent av totalpoängen (106 av 176 poäng) och minst 50 procent rätt på varje delprov.
Lägsta totalpoäng på provet var 38, medianpoäng var 90,5 och högsta resultat 134 poäng. Median för patientfall-delen var 15 poäng av möjliga 29 poäng. Median för EBM delen var 6 av totalt 9 poäng.
Skrivningen innehöll frågor från ett femtiotal frågekonstruktörer som representerade hela läkarutbildningen fram till legitimation. Frågekonstruktionen har pågått sedan i juni och har gått på remiss mellan frågekonstruktörer och en redaktionskommitté. Efter skrivningen skickades frågorna på återremiss till frågekonstruktörerna tillsammans med statistik på hur de prövande svarat. Några av frågorna bedömdes då ha ytterligare rätta svarsalternativ och tre av frågorna ströks på grund av att de kunde missuppfattas.
Mer information om kunskapsprov för läkare med utbildning utanför EU/EES: http://www.kunskapsprov.umu.se/
Magnus Hultin, universitetslektor vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitetTelefon: 090-786 9109
E-post: magnus.hultin@umu.se
Redaktör: Daniel Harju