Omvandlingens frontfigur är Årets vän

– Vilken rolig överraskning! Jag har följt Umeå universitet sedan sent 70-tal och sett det utvecklas till dagens framstående lärosäte, så att nu bli utsedd till Årets vän känns väldigt smickrande och hedersamt, säger Peter Larsson.

Priset får han för sitt arbete i rollen som regeringens samordnare för samhällsomvandlingen i kölvattnet av de stora företagsetableringarna i Västerbotten och Norrbotten. Ett uppdrag som har gått ut på att fungera som en länk mellan berörda aktörer och bidra till att insatser på nationell, regional och lokal nivå är koordinerade och kompletterar varandra på ett bra sätt. 

En nutida växeltelefonist

Peter Larsson berättar hur han under de senaste två åren har initierat tusentals samtal med olika beslutsfattare, byggt relationer mellan aktörer som annars inte brukar prata med varandra, synliggjort olika hinder och möjligheter. Kort sagt verkat för samsyn och samverkan.
 
– Föreställ dig 1920-talets växeltelefonister som vaket kopplade samman folk från när och fjärran. Det har varit min roll. Och precis som de gjorde då har jag tjuvlyssnat på samtalen. Överhörning mellan olika samhällssektorer behövs för att förstå och hantera komplexiteten när vi nu står inför att göra något nytt, förklarar han.

– Samverkan är en viktig pusselbit i byggandet av det nya Norrland. Till exempel genom att redan från start jobba med etablering, så att studenter som lockas till Umeå universitet också kan se sin framtid i norr när de är klara med sin utbildning, menar Peter Larsson.

BildPernilla Pettersson/Sveriges Ingenjörer

Universitetet viktigt dragplåster

Motiveringen framhåller hur samordnaren inom ramen för sitt arbete också har ”lyft Umeå universitets roll i omställningsprocessen på ett positivt och konstruktivt sätt”. Något som Peter Larsson ser som naturligt. Universitetet är en av flera viktiga aktörer som kan stimulera till fortsatt kompetensinvandring.  

– För att förverkliga det nya Norrland behövs både kompetensbredd och spets. Då är det väldigt bra att ha ett stabilt, etablerat lärosäte med internationell förankring och goda akademiska och utbildningspolitiska meriter. Ju mer ni förmår att etablera starka forskningsmiljöer och erbjuda en god bredd av utbildningar, desto mer attraktivt kommer det också att bli för fler människor att etablera sig i norra Sverige, menar han.

Viljan att aktivt försöka ta tillvara de erfarenheter som norra Sverige just nu vinner genom att vara under kraftig expansion och nyetablering ser han också som en styrka.

– Det som ligger närmast till hands att lyfta fram är det forskningsprogram som nyss beviljats 43 miljoner av Riksbankens Jubileumsfond, där fokus ligger på att följa omställningen medan den pågår. Det tror jag kommer att bli ett uppsving för både den kulturgeografiska forskningen och för Umeå universitet, säger Peter Larsson.

Chans att sätta planer i verket

Samordnarens slutrapport hann knappt landa på regeringens skrivbord i november förrän frågan kom om att fortsätta ett halvår till. Under våren kommer han att fokusera på mer konkreta sätt att möta utmaningarna som uppstår när sådant som infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensinflyttning snabbt måste komma på plats. Hur gör man i praktiken? Här ser han stor utvecklingspotential, även för Umeå universitet.

– Båda lärosätena i norr är duktiga på att attrahera människor till sina utbildningar. Men vad man borde göra tillsammans med andra aktörer i samhället är att redan vid kursstart visa upp norra Sveriges potential, så att man som student faktiskt ser sin framtid här när man är klar, anser han.

Även om Peter Larsson tror att vi kan gå flera steg till för att tillsammans, som samhälle, bättre välkomna potentiella invånare och måla upp framtidsmöjligheter finns redan nu hoppingivande exempel.

– Min son och hans fru, den ena tandläkare och den andra jurist, blev båda kvar i Umeå efter fullgjord examen, skrattar han.

Ömsesidig boost för självkänslan

På frågan vad han känner sig mest nöjd över i dagsläget svarar han att ha bidragit till att skapa en större självkänsla här i norr. En förvissning om att vi tillsammans sitter på många av lösningarna till såväl klimatomställningen som andra samhällsutmaningar. Sedan gör det förstås inte ont att under högtidliga former påminnas om värdet av sina egna insatser. Att få lite stärkt självkänsla i retur inför jobbet som återstår.

– Priset Årets vän kommer att pryda en fin gammal teakhylla som jag har. Det får inta hedersplatsen intill min favoritfågel, en snidad koltrast i trä som jag har fått av mina barn, avrundar Peter Larsson stolt.

Utmärkelsen delades ut under Kunskapsnoden som i år, passande nog, hade just samhällsomvandlingen i norr som tema.