Samhällsinformationen som lösning och problem under 1960- och 1970-talen
NYHET
Idag är "nudging" ett hett politiskt ämne, det vill säga hur staten försöker ”knuffa” människor till att göra – för samhället – önskvärda val. Men den här typen politik har en längre historia. Fredrik Norén, Umeå universitet, har skrivit en avhandling om 1960- och 1970-talets motsvarighet till nudging: samhällsinformationen.
Text: Per Melander
Flera av periodens debatter, utredningar och kampanjer kom att forma samhällsinformationens utveckling – ända in i vår tid. Norén belyser bland annat detta genom att analysera Socialstyrelsens hälsokampanjer och omläggningen till högertrafik.
– Min avhandling fokuserar på praktiker och föreställningar som formade varför och hur staten spred information till medborgarna i Sverige, framförallt under perioden 1965 till 1975, säger Fredrik Norén.
Under 1960- och 1970-talen var intresset stort för samhällsinformation, men det var också en politisk fråga som var långtifrån konfliktfri.
– En viktig poäng som görs i avhandlingen är att samtidigt som många ansåg att information kunde lösa problem i samhället så kunde information också skapa egna samhällsproblem. Samhällsinformation tenderar helt enkelt att närma sig problem så fort den betraktas som möjlig att befrias från problem.
En blandprodukt
I sin forskning har Norén använt olika metoder för att studera hur samhällets intresse för information ökade under 1960- och 1970-talet.
– Den kanske intressantaste metoden är topic modeling där jag med hjälp av en statistisk modell har analyserat tematisk förändring i tusentals statliga utredningar. Resultatet visar bland annat hur ett informationstema sprider sig i ett växande antal politiska frågor från och med 1960-talet.
En annan slutsats som dras i avhandlingen är att samhällsinformation skapades i gränslandet mellan byråkrati, akademi och branschfolk.
– Det är intressant att se hur historiska aktörer så problemfritt rörde sig mellan olika samhällssektorer där samhällsinformation diskuterades, producerades och spreds. Den statliga samhällsinformationen var alltså inte – och har kanske aldrig varit – statlig information utan en blandprodukt.
Fredagen den 8 februari försvarar Fredrik Norén, i ämnet medie- och kommunikationsvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: "Framtiden tillhör informatörerna": Samhällsinformationens formering i Sverige 1965–1975.
Disputationen äger rum kl. 13.00, Humanisthuset, Hörsal G. Opponent är Marie Cronqvist, docent i historia, Institutionen för kommunikation och medier, Lunds universitet.