NYHET Övertorneå kommuns digitala samlingar i Nordkalottbiblioteket har överlåtits till Umeå universitetsbibliotek. Ett samarbete inleddes under 2022 och nu har universitetsbiblioteket uppdaterat metadata för materialet i den nationella bibliotekskatalogen Libris samt överfört materialet till den större digitala samlingen vid biblioteket. Genom samarbetet blir det betydligt enklare att söka och hitta information för forskare, studenter och den breda allmänheten.
Umeå universitetsbibliotek och Övertorneå kommun började under våren 2022 att diskutera möjligheterna till ett samarbete för att föra samman de digitala samlingarna. På grund av den snabba utvecklingen och ökade krav kring digitala system har det blivit allt svårare och dyrare för mindre arkiv och bibliotek att tillgängliggöra sitt digitala material. Samtidigt har universitetsbiblioteket i Umeå under närmare 30 år arbetat med digitalisering av bibliotekets stora samlingar och då ofta med ett fokus på norrländskt material. Att göra en gemensam insats och skapa en större samling med norrlandica är därför önskvärt för alla som är intresserade av Norrland.
Stommen i Nordkalottbiblioteket i Övertorneå, och därav även i det digitaliserade beståndet, utgörs av den betydande boksamling som byggdes upp av dåvarande rektorn för Tornedalens folkhögskola, Ossian Svensson (1887–1946). Samlingen har ett fokus på norrbottens-, torndeldals- och nordkalottlitteratur. Inte minst i dessa dagar, när Norrland står i centrum för stora och omvälvande industrisatsningar, har dessa texter fått en särskild aktualisering och angelägenhet.
Totalt rör det sig om ca 500 digitaliserade böcker som nu blir mer tillgängliga och sökbara. Den äldsta av dessa är Manuale Lapponicum, den svenska kyrkohandboken översatt till samiska av kyrkoherden Johannes Tornæus i Torneå, tryckt i Stockholm 1648. I samlingen ingår ett stort antal reseskildringar skrivna av såväl utländska som svenska resenärer. Här finns också många texter om samer och samisk kultur. Andra vanliga ämnen är till exempel gruvbrytning och järnvägar. I böckerna finns också ett rikligt bildmaterial föreställande såväl människor som landskap.
I en minnestext med anledning av Ossian Svenssons död 1946 talas det om ”hans nitiska intresse att göra böckerna mer kända, lättillgängliga och – lästa”. Vi kan därför anta att han skulle ha varit belåten över att den boksamling som han lade grunden till nu får möjlighet att nå ännu fler läsare.
