NYHET I samband med utredningen om Säkerhetspolisens informationshantering bjöd Juridiska institutionen och Centrum för Transdisciplinär AI (TAIGA) vid Umeå Universitet, in till ett forskningsseminarium om dataskydd, AI och demokrati den 5 december, 2023.
Markus Naarttijärvi, professor i rättsvetenskap vid Umeå Universitet presenterar vid seminarium.
BildVeronica PålssonUnder våren 2023 gav regeringen direktiv om att utreda de bestämmelser som reglerar Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. I direktiven till utredningen uttrycker regeringen att Säkerhetspolisen bör ges ökade möjligheter att behandla personuppgifter, särskilt vad gäller att samla in, sortera, lagra, bearbeta och analysera information med hjälp av tekniska hjälpmedel som exempelvis artificiell intelligens (AI).
– Syftet med seminariet var att belysa de olika rättsliga och etiska frågeställningar som aktualiseras om Säkerhetspolisen ges större befogenhet att behandla personuppgifter i sin verksamhet med automatiserade medel som AI och maskininlärning, säger Markus Naarttijärvi, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet och en av arrangörerna av seminariet.
Vid seminariet som arrangerades av Juridiska Institutionen tillsammans med Centrum för Transdisciplinär AI (TAIGA) presenterades syftet med utredningen, erfarenheter från liknande lagstiftningsåtgärder i Norge och Danmark diskuterades, och företrädare från tillsynsmyndigheten samt forskare på området diskuterade integritets-, demokrati- och dataskyddsfrågor.
– Dels belyste dessa bidrag att lagstiftare i de nordiska länderna har liknande ambitioner att i större utsträckning ge polisiära myndigheter möjlighet att använda AI. Dels pekades på de rättsliga utmaningar som det innebär, rörande exempelvis dataskydd och de avkylande effekter för yttrandefrihet och demokrati som det kan föra med sig, beskriver Naarttijärvi.
Jon Karlsson, utredningssekreterare vid Regeringskansliet, presenterade vid seminariet de behov som säkerhetspolisen framställt vad gäller att utnyttja teknik som AI i sin underrättelseverksamhet.
– Jag tog även upp hur regeringen tillsatt denna utredning och vilken påverkan sådan teknik kan ha på den personliga integriteten, som skyddas av både vår grundlag och Europakonventionen, säger Karlsson.
Naarttijärvi ser regeringens direktiv som en naturlig reaktion på internets växande roll som en arena för potentiella säkerhetshot. Han ser även direktiven som ett tecken på en ibland omotiverad tillit till AI och bearbetning av stora datamängder som effektiva verktyg för att identifiera och motverka hot. Vidare påpekar han att dessa ambitioner även medför risker.
– Regeringens ambitioner är dock förenade med påtagliga risker för både den personliga integriteten och för rättigheter som yttrandefrihet och opinionsfrihet, utvecklar Naarttijärvi.
Under seminariet underströks behovet av effektiv tillsyn och starka mekanismer för rättssäkerhet, vilket utgör viktiga frågor vad gäller behandling av personuppgifter. Markus Naarttijärvi menar att den snabba teknikutvecklingen på området kan göra det utmanande att förutse framtida risker med användningen av AI och han betonar att det därför är viktigt att lyssna till den forskning som görs på området.
– Användningen av AI kräver noggranna överväganden för att lagstiftningen ska bli hållbar i längden. Därför är det trevligt att se att utredningen är intresserad av att, även i detta tidiga skede, ta del av insikter från forskning på området, konstaterar Naarttijärvi.