Så kan havet hjälpa till att mildra klimatförändringar

Havet kan hjälpa till med en del oväntade ”tjänster”, som till exempel förmågan att lagra stora mängder kol, enligt Nicholas Kamenos, professor och föreståndare för Umeå marina forskningscentrum.

BildSimon Jönsson

Nicholas Kamenos är professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och föreståndare för Umeå marina forskningscentrum. Som en av huvudtalarna vid mötesplatsen ”Perspectives – om naturresurserna och den hållbara utvecklingen”, kommer han att fokusera på hur havet kan användas för att mildra klimatförändringar.

Varifrån fick du inspiration till att börja forska inom ditt område? Var det någon speciell händelse eller insikt som påverkade dig?

– Jag växte upp på Cypern, som ju är en ö, och har varit intresserad av havet ända sedan barnsben. När jag blev äldre märkte jag hur sådant som fanns i havet runt ön förändrades och jag ville förstå vad som orsakade dessa förändringar, säger Nicholas Kamenos.

Din forskning handlar om sambanden mellan klimatförändringar och marina ekosystem med fokus på ekosystemtjänster. Kan du kortfattat beskriva dina huvudsakliga forskningsresultat om detta?

– Vi har upptäckt att havet kan hjälpa till med en del oväntade ”tjänster”, som till exempel förmågan att lagra stora mängder kol, vilket bidrar till att mildra klimatförändringarna. Men vi har visat att själva klimatförändringarna kan göra det svårare för kustnära hav att lagra koldioxid, på grund av förändringar i ekosystem och även hur material levereras till haven, till exempel material som transporteras dit via älvar. Klimatförändringarna förvärrar alltså i sin tur problemet.

Hur kan forskning inom ditt område bidra till hållbar utveckling? Har du några konkreta exempel på tillämpningar av dina forskningsresultat?

– Vi fastställer vilka delar av havsbotten som lagrar mest kol och var det kolet kommer ifrån. Det är dessa områden man bör rikta in sig på för att säkerställa att de fortsätter att lagra kol och därigenom bidrar till att mildra effekten av klimatförändringarna. Vi undersöker just nu var det finns sådana områden i Östersjön.

Hur kan allmänheten och beslutsfattare göras mer medvetna om vikten av marina miljöer och varför de behöver skyddas från klimatförändringarnas negativa effekter?

– Forskningsresultat och kunskap om detta måste förmedlas till allmänheten. Det är viktigt att kommunicera vilka fördelar det innebär för samhället att skydda platser där vi kan lagra koldioxid, för att bidra till att mildra klimatförändringarna med så kallade naturbaserade lösningar.

Är det några aktuella forskningsprojekt du vill lyfta fram?

– Vi har nyligen börjat undersöka vilka delar av Östersjöns havsbotten där det är mest effektivt att lagra koldioxid som annars skulle bidra till klimatförändringarna.

Vilket perspektiv tycker du är viktigast när man pratar om naturresurser och hållbar utveckling?

– Det finns olika sätt att mäta hur ett ekosystem mår – till exempel graden av biologisk mångfald – och bedöma vilka strategier som är mest lämpade för att uppnå en hållbar utveckling. Men det är viktigt att tänka på vad det är man mäter.

Kan du utveckla?

– Vägen till hur en hållbar utveckling ska uppnås och hur effekterna av den ska bedömas påverkas av vad det är man mäter. Det är viktigt att inse att vissa mätningar kan ha en motsatt utvecklingsväg och därför är det viktigt att ha en helhetssyn på mätningarna, som grundas i en tydlig vision om vad det önskade resultatet är.

Vilka är de viktigaste frågorna inom ditt område som samhället borde fokusera mer på framöver?

– Uppvärmningen av Arktis, både i havet och på land, och hur detta kommer att förändra vår användning av, och interaktion med, ekosystem på höga breddgrader. Det kan handla om ökad turism och industriell aktivitet i områden som tidigare inte har drabbats så hårt av människans påverkan.