NYHET Vissa allvarliga cancertyper är kopplade till förändringar i olika proteiner i blodet som kan spåras ända upp till 25 år före insjuknandet. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
BildMalin Grönborg
– Det går att se ett tydligt samband mellan vissa proteinkoncentrationer och framtida sjukdomsförlopp. Detta förbättrar möjligheten att kunna förstå hur dessa tumörer uppstår, säger Florentin Späth, doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet.
I sin avhandling visar Florentin Späth att risken att utveckla glioblastom som är den vanligaste och aggressivaste formen av hjärntumör, var kopplad till en lätt förhöjning av nivåerna av två proteiner i blodet redan 15 år före cancerdiagnosen. Proteinerna hör till gruppen så kallade tysoinkinaser. De är inblandade i cellernas signalering för tillväxt och därmed i utveckling av tumörer.
För risken att utveckla en annan svår cancersjukdom, lymfom, kunde forskarna se ett samband med höjda nivåer av fyra proteiner i prover som var insamlade 15-25 år före diagnos. Det handlar där om immunmarkörer, det vill säga proteiner som är inblandade i aktiveringen av immunsystemet och olika inflammatoriska tillstånd. Halterna ökade över tid, särskilt starkt bland lymfom-fall med kroniskt förlopp.
För en tredje cancersjukdom, myelom eller benmärgscancer, fanns istället en motsatt koppling till låga koncentrationer av fem andra immunmarkörer. Nivåerna av dessa markörer visade sig sjunka över tid i gruppen som utvecklade myelom jämfört med kontrollgruppen.
BildFoto Lena Lee, Sandro
– Tidigare studier har inte fångat in förändringen av biomarkörer eftersom de bara har baserats på ett provtillfälle per deltagare och därmed inte visat hur biomarkörerna förändras över tid. Vi kan nu se att det är lämpligt med upprepade prover före diagnos för att gå vidare med forskningen om olika biomarkörer som kan förutsäga cancer, säger Florentin Späth.
Avhandlingens studier bygger på biobankerna NSDHS i Västerbotten, Janus i Norge och EPIC i Europa. Genom jämförelser mellan prover från individer som senare drabbats av sjukdom och de som inte gjort det i kontrollgrupper, kunde man hitta samband som kan relateras till sjukdomsuppkomst. I två studier analyserades upprepade prover som hade tagits före cancerdiagnosen, för att kunna studera förändrade proteinnivåer över tid.
Florentin Späth är utbildad läkare i Wien och jobbar vid sidan om forskningen på hematologen på Norrlands universitetssjukhus.
Florentin Späth, Institutionen för strålningsvetenskaper/onkologi, försvarar fredag 22 mars sin avhandling Molekylär epidemiologi: Fall-kontroll studier för gliom och lymfoida maligniteter. Fakultetsopponent: Ola Landgren, Memorial Sloan Kettering Cancer Center, New York. Huvudhandledare: Beatrice Melin. Tid: Kl. 09.00. Plats: Bergasalen, Norrlands universitetssjukhus, byggnad 27.
