NYHET Forskning vid Umeå universitet visar att renskötande samer efterfrågar en hälso- och sjukvårdsorganisation som bättre tillgodoser deras behov. Intervjustudier med renskötande samer visar att bristande kunskap om deras livssituation, där renens behov står i centrum, är vanlig bland hälso- och sjukvårdspersonal och påverkar samernas hälsa negativt samt skadar deras förtroende för hälso- och sjukvården.
– Vi har undersökt renskötande samers erfarenheter av svensk hälso- och sjukvård. I intervjustudier framkom hur renskötare önskar att hälso- och sjukvården var organiserad mer som en skoterverkstad, med flexibla öppettider och där deras vårdbehov kan tillgodoses med hänsyn till renskötselarbetet. Rent konkret skulle det innebära att hälso- och sjukvården, och speciellt primärvården i glesbygd, införde flexiblare öppettider, säger Laila Daerga, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet.
I intervjustudier framkom hur renskötare önskar att hälso- och sjukvården var organiserad mer som en skoterverkstad, med flexibla öppettider och där deras vårdbehov kan tillgodoses med hänsyn till renskötselarbetet.
I sin avhandling har Laila Daerga fokuserat på hälsosituationen för renskötande samer, en grupp vars arbetssituation skiljer sig från övriga samhällsgrupper. För att förstå hälsosituationen bland renskötande samer behöver hälso- och sjukvården fokusera på gruppens specifika sjukdomspanorama, menar Laila Daerga. I jämförelse med andra yrkeskategorier av fysiskt arbete har gruppen en högre förekomst av muskuloskeletala besvär med armbågar, händer, handleder och rygg.
– Det är viktigt för hälso- och sjukvårdspersonal att förstå vad det innebär att renen är i centrum. För renskötande samer kretsar allt kring renen, den är ett levebröd samtidigt som renskötseln är en livsstil. Renskötsel är en areell näring och man är beroende av vädret. Renskötare är en grupp som löper hög risk för olyckor och skador men är samtidigt verksamma på platser långt från hälso- och sjukvårdsinrättningar, säger Laila Daerga.
Forskningsresultaten stärker bilden av att det finns ett stort behov av långsiktigt folkhälsoarbete för alla samer. I det hälsofrämjande arbetet ingår att etablera en mer jämlik tillgänglighet till hälso- och sjukvård för renskötande samer som bor på flera ställen eftersom de flyttar med renarna. En annan aspekt är att öka personalens kunskap om de renskötande samernas relation till renen, livsstilen och kulturen. Arbetsorganisationen inom samebyn och arbetsbelastningen på renskötarna är exempel på psykosociala riskfaktorer som påverkar den enskilde individen.
– Inom renskötseln är man egenföretagare men även kollektivt sammansluten i samebyn. Vår forskning visar att de renskötande samernas förtroende för hälso- och sjukvård påverkas av flera faktorer såsom historiska trauman, den egna kulturen, upplevelser av att hälso- och sjukvårdspersonalen har bristande kulturkompetens samt hälso- och sjukvårdens organisation, förklarar Laila Daerga.
Laila Daerga är uppvuxen i en renskötarfamilj i Valsjöbyn, Jämtland. Hon tog sin sjuksköterskeexamen i Östersund i januari 1986 och har arbetat många år som nattsköterska på Åsele sjukstuga. Hon har även arbetat med samiska hälsoprojekt vid Södra Lapplands Forskningsenhet i Vilhelmina. Laila Daerga arbetar deltid på Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman inom samisk hälsa.
Laila Daerga, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsaTelefon: 070-214 9707
E-post: laila.daerga@vll.se
Fredagen den 15 september försvarar Laila Daerga, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa, sin avhandling med titeln: Hälsoaspekter bland renskötande samer - Att leva i två världar. Engelsk titel: To live in two worlds - health aspects among reindeer herders. Fakultetsopponent: Ketil Lenert Hansen, Arctic University of Norway, Tromsö. Huvudhandledare: Universitetslektor Klas-Göran Sahlén.
Disputationen äger rum kl. 9.00 i Sal 135 vid 9A, Norrlands universitetssjukhus.
Bild: Malin Grönborg©
Redaktör: Daniel Harju