NYHET Receptarieprogrammet vid Umeå universitet startade för att råda bot på bristen på apotekspersonal, främst i Norrland. Ganska snart fick utbildningen sällskap av ett femårigt apotekarprogram och ett tvåårigt masterprogram. Alla tre farmaciprogram hänger ihop och ges på distans, ett medvetet vägval som blivit ett vinnande recept.
Receptarieprogrammet firar 20 år. Lite nyare är masterprogrammet i farmaci och apotekarprogrammet, de kom till 2010 och 2012. Alla tre program ges på distans, ett vinnande koncept, tycker Sofia Mattsson, universitetslektor, och Helena Norberg, universitetslektor och programansvarig. – Vi har bra söktryck, 100-300 förstahandssökande per program, säger Helena Norberg.
BildAnna-Lena Lindskog– Vi har bra söktryck, 100-300 förstahandssökande per program och de studenter som väljer oss gör det för att de föredrar distansstudier, säger Helena Norberg, programansvarig för farmaciprogrammen. Vi har engagerade och motiverade studenter och vi tror på distansupplägget, det har aldrig pratats om att göra om utbildningarna till campusprogram.
De studenter som väljer oss gör det för att de föredrar distansstudier
Receptarieprogrammet i Umeå föddes ur bristen på farmaceuter och dåvarande monopolföretaget Apoteket AB var pådrivande i dess tillkomst. Det blev en distansutbildning för att möjliggöra för studenterna att bo kvar på sina hemorter – och efter examen få jobb där receptariebristen var som störst.
Då, i starten, var den typiska receptariestudenten en kvinna i 30-årsåldern i glesbygd med man, barn och villa som ville omskola sig. Utbildningen hade studiegrupper på orter som Vilhelmina, Arvidsjaur och Skellefteå, där studenterna gjorde sina seminarier och kunde träffas för att plugga tillsammans. Hela 80 procent bodde i Norrland.
– Nu är det tvärtom, berättar Helena Norberg. Bara 20 procent av studenterna bor i Norrland och 80 procent i södra Sverige. Hälften av studenterna på receptarieprogrammet är under 25 år, många kommer direkt från gymnasiet. Vi har också många utlandsfödda bland våra studenter.
Distansstudierna fyller i dag delvis andra behov, konstaterar Sofia Mattsson som undervisat på farmaciutbildningarna sedan 2004. Det är inte alltid barn och familj som styr, utan önskan att bo kvar där föräldrar, övrig släkt och kompisar finns. Pandemiåren spelar troligen också in, många vande sig vid att plugga hemifrån på gymnasiet och vill ha den flexibilitet i vardagen som det innebär att studera på distans.
Vilka krav ställer distansupplägget på er som lärare?
– Det gäller att ge väldigt tydlig information till studenterna i god tid, säger Sofia Mattsson. Så att studenterna vet vad som gäller för kursen och kan planera. Vi måste vara synliga och tillgängliga för att svara på frågor och snabba i kommunikationen.
De flesta föreläsningar spelas in, så att studenterna kan se dem när de vill och upprepade gånger.
– Vi försöker hålla föreläsningarna korta och dela in dem i tydliga avsnitt, 10-15 minuter, säger Helena Norberg. Märker man att vissa saker är extra svåra kan man spela in en föreläsning om det eller lägga in ett seminarium, så att studenterna får mer stöd.
Sofia Mattsson har undervisat blivande farmaceuter sedan 2004 och Helena Norberg sedan 2013. De trivs med att driva en distansutbildning, men gillar också att få träffa sina studenter de veckor de kommer till campus för laborationer, redovisningar, rollspel och kommunikationsövningar.
BildAnna-Lena LindskogVad kräver distansstudierna av studenterna?
– Det första rådet är att inte jobba samtidigt, säger Sofia Mattsson. Nästan alla våra studenter jobbar i någon omfattning. Extrajobb är väl inga problem, men en del jobbar heltid och det märker vi. Då hinner de i regel inte med studierna och behöver ofta längre tid på sig för att ta examen.
– Det gäller att ha självdisciplin, säger Helena Norberg. Man måste i början av varje kurs planera hur man ska läsa och hålla sig till sin plan. Det är också viktigt att inse vad man inte kan, så att man vet vad man behöver fråga om eller läsa på mer om.
2010 tillkom ett masterprogram i farmaci, vilket möjliggjorde för receptarier att läsa vidare och bli apotekare. 2012 startade det femåriga apotekarprogrammet, där de tre första åren är samma som receptarieprogrammet. Det skapar flexibilitet att göra sin utbildning längre eller kortare.
– Alla apotekarstudenter tar ut receptarieexamen efter tre år så att de kan sommarjobba som receptarier, säger Sofia Mattsson. En del väljer att sluta efter denna examen, några tar en paus i studierna, medan andra läser vidare till apotekare direkt.
– Masterprogrammet i farmaci är superpopulärt, vi hade 332 förstahandssökande i höstas, berättar Helena Norberg. Det är stor konkurrens om platserna, förutom receptarieexamen behöver man faktiskt ha läst ytterligare 100 högskolepoäng för att ha en chans att komma in.
Alla våra studenter har i princip jobb när de tar examen
Arbetsmarknaden för farmaceuter har förändrats en hel del under de 20 år receptarieprogrammet funnits. När den första kullen gick ut 2006, hade Apoteket AB paradoxalt nog anställningsstopp, trots att man ivrade för utbildningens tillkomst. Avregleringen av apoteken 2009 förändrade förutsättningarna totalt, många nya apotek har sedan dess poppat upp runt om i landet.
– Alla våra studenter har i princip jobb när de tar examen, säger Helena Norberg.
De flesta arbetar på apotek, men farmaceuter finns också på myndigheter och inom läkemedelsindustrin.
– En stor förändring på senare år är att regionerna börjat anställa många farmaceuter, berättar Helena Norberg. Ofta jobbar de i team med läkare och sjuksköterskor på sjukhusen för att optimera patienternas läkemedelsbehandling. Farmaceuter kan också ta över läkemedelshanteringen på avdelningar, vilket avlastar sjuksköterskor som det är brist på.
Under åren har campusbaserade farmaceututbildningar på andra håll i landet dykt upp och försvunnit, till exempel i Karlstad, Luleå och Linköping. I dag finns utbildningar i Umeå, Uppsala, Göteborg, Kalmar och Malmö. Förutom Umeå universitet har bara Kalmar farmaciutbildningar på distans.
Vilka utmaningar ser ni framöver?
– Just nu diskuterar vi mycket vad ChatGPT innebär och hur vi behöver utveckla våra examinationsformer. Vi ser problem eftersom vi har en del hemtentamina, samtidigt är ChatGPT något som hela universitetet måste förhålla sig till. Viktigt för oss är också att hänga med i det som händer på arbetsmarknaden, så att vi justerar innehåll och inriktning på kurserna för att matcha mot behoven, säger Helena Norberg.
Sist av allt, varför ska man studera till farmaceut?
– Om man vill jobba inom vård och hälsa och hjälpa människor förstå hur de ska använda sina läkemedel på rätt sätt, säger Helena Norberg. Farmaceuter har en viktig roll att fylla i hälso- och sjukvården.
– Det är en utbildning och ett yrke med bredd, förutom att jobba på apotek finns också många andra möjligheter till exempel arbete inom läkemedelsindustri, myndighet och regioner, säger Sofia Mattsson.
Läs mer om receptarieprogrammet