Prostatacancermedicin kan inte bota covid-19

Coronaviruset SARS-CoV2 som orsakar covid-19.

BildMostphotos

– Det är givetvis en besvikelse att vi inte hittade ett sätt att minska sjukligheten i covid-19 och att resultaten inte var i linje med teorin så som vi hoppades. Men det visar samtidigt hur viktigt det är med riktiga studier innan man kan säga att något fungerar, säger Karin Welén, docent vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

givetvis en besvikelse

Den läkemedelssubstans som har studerats heter enzalutamide. Ämnet hämmar funktionen av hormonet testosteron som i sin tur styr uttrycket av vissa proteiner. Därigenom kan medlet sakta ned förloppet vid vissa typer av prostatacancer. Eftersom ett protein som behövs för att coronaviruset ska ta sig in i celler styrs på samma sätt, var en hypotes att medlet även skulle kunna hejda eller sakta ned utvecklandet av sjukdom hos personer som smittats med covid-19.

Projekt Covidenza

Mindre undersökningar tidigt under pandemin bland patienter som ätit liknande läkemedel tycktes också stödja hypotesen. Därför drog forskare i Umeå och Göteborg sommaren 2020 igång projektet Covidenza för att studera om enzalutamide kunde bli en medicin mot covid-19.

Studien har genomförts på fem sjukhus runt om i landet. Totalt 42 patienter som legat inne för vård av covid-19 har deltagit, varav 30 behandlats med enzalutamide och tolv utgjorde kontrollgrupp. Det gick dock inte att se några tecken på att läkemedlet hade någon gynnsam effekt på patienternas hälsostatus, varför studien avbröts efter rekommendation av studiens oberoende granskningskommitté.

I en parallell studie av nationella sjukvårdsregister har forskarna jämfört sjukdomsförloppet av covid-19 hos män som behandlas med testosteronhämning för prostatacancer med personer som inte fått denna typ av behandling. Inte heller här kunde man se någon gynnsam effekt av läkemedel som hämmar testosteron.

Odlade celler

I ytterligare en parallell studie har man undersökt effekten av enzalutamide i en cellodlingsmodell med mänskliga lungceller, och inte heller där sett att viruset hämmats. I den kliniska studien kunde forskarna tvärtom se ett förlängt vårdbehov hos den behandlade gruppen som fick läkemedlet. Detta kunde däremot inte ses i registerstudien.

– Det är viktigt att påpeka att vi inte såg någon ökad dödlighet som vi kopplar till själva läkemedlet i någon av studierna, så det finns ingen anledning till oro för allvarligare covid-19 om man äter ett testosteronhämmande läkemedel för sin prostatacancer, säger Andreas Josefsson, urolog och docent vid Umeå universitet och huvdansvarig bakom studien. Däremot kunde ett tidigare känt samband mellan allvarlig cancersjukdom och död i covid-19 ses även i denna studie.

De sjukhus som har deltagit i den kliniska studien är Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Linköpings Universitetssjukhus, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping och Sundsvalls Länssjukhus.

Studien Covidenza har letts av Andreas Josefsson vid Umeå universitet och Karin Welen vid Sahlgrenska akademin. Registerstudien har genomförts i samarbete med Anne-Marie Fors Connolly vid Umeå universitet och cellodlingsstudien i samarbete med Anna Överby Wernstedt vid Umeå universitet.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Urology.