Prominenta forskare samlades på temat flerspråkighet i utbildning

Carla Jonsson, professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för språkstudier
BildMattias Pettersson

– Det var givande att samla etablerade forskare, doktorander samt representanter från myndigheter, organisationer och civilsamhället till gemensamma diskussioner om flerspråkighet, andraspråksutveckling och minoretiserade språk. Programmet innehöll föreläsningar från olika perspektiv, såsom språkvetenskapliga, pedagogiska men också filosofiska perspektiv. Det ledde till tankeväckande samtal om forskning och om olika erfarenheter av lärande ifrån olika sammanhang runtom i världen. Symposiet bidrog också till nya samarbeten och idéer som vi nu ser fram emot att arbeta vidare med, säger Carla Jonsson, professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för språkstudier.

"Modersmålsundervisning har visat sig sällsynt motståndskraftig"

Modersmålsundervisning infördes i Sverige i slutet av 1960-talet men var till en början ett frivilligt åtagande från kommunernas sida. Hemspråksreformen som infördes 1977 innebar att kommunerna blev skyldiga att erbjuda modersmålsundervisning under förutsättning av vissa villkor uppfylls. För nationella minoriteter finns en mer omfattande rättighet som innebär att skolan är skyldig att ordna modersmålsundervisning om en elev vill ha det.

Kenneth Hyltenstam, professor emeritus vid Stockholms universitet, var en av keynote-talarna. Hans föredrag handlade om den svenska modersmålsundervisningens etablering och utveckling.

Kenneth Hyltenstam

BildSandra Lundström

– Sverige har hållit fast vid sin unika form av modersmålsundervisning i nästan 50 år. Den är världsunik eftersom den är samhällsfinansierad, inom ramen för det allmänna skolväsendet och tillgänglig för alla med annat modersmål än landets huvudspråk. Man kan fråga sig hur det kommer att se ut i framtiden med tanke på att vi idag har ett politiskt parti som arbetar för att skattefinansierad modersmålsundervisning i skolan ska tas bort, åtminstone den som riktar sig till invandrare. För min egen del tror jag ändå på en grundmurad och än bättre utvecklad modersmålsundervisning framöver. Modersmålsundervisningen har under årens lopp varit utsatt för ständiga attacker, men den har visat sig sällsynt motståndskraftig. Dess omfattande och väldokumenterat positiva betydelse för deltagande elever bidrar tillsammans med flera andra faktorer till dess resiliens. 

Forskning som utvecklar undervisningsformer för att stötta barns spårkutveckling

Organisatörerna, Carla Jonsson och Annika Norlund Shaswar, har lång erfarenhet av att forska om flerspråkighet. De medverkar båda i ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla undervisningsformer som stödjer barns och elevers språkutveckling inom modersmålsverksamheter, med särskilt fokus på litteracitet på ett eller flera språk. Under symposiet presenterade Annika Norlund Shaswar en studie som undersökte hur tre kurdiska modersmålslärare uppfattar sin förmåga att påverka sin egen och sina elevers undervisningssituation.

Annika Norlund Shaswar, universitetslektor vid Institutionen för språkstudier.

BildMattias Pettersson

– Det var väldigt givande att få presentera och diskutera forskning på symposiet. Att det var forskare, personer från föreningar och från myndigheter gjorde att många perspektiv möttes och att det blev konstruktiva samtal. Här finns också potential till fortsatt samarbete av olika slag, säger Annika Norlund Shaswar, docent i språkdidaktik och universitetslektor vid Institutionen för språkstudier.