NYHET Det finns ett motstånd bland många lärare mot begreppet entreprenöriellt lärande. Olika skolor har dessutom starkt skiftande möjligheter att få in entreprenörskap i undervisningen. Det visar Monika Diehl i en ny avhandling vid Umeå universitet.
– Det är svårt att finna en samsyn kring vad begreppet entreprenöriellt lärande innebär, och det tar sig väldigt olika uttryck på olika skolor, säger Monika Diehl.
I sin doktorsavhandling har Monika Diehl genomfört 52 klassrumsobservationer samt intervjuat 39 elever och åtta lärare i två högstadieskolor i två sinsemellan olika områden.
På den ena skolan hade en tredjedel av eleverna invandrarbakgrund, medan den andra skolan enbart hade etniskt svenska medelklasselever från ett medelklassområde.
Internationella och nationella policydokument har under lång tid påpekat vikten av att framtida arbetskraft behöver utveckla entreprenöriella förmågor för att kunna möta krav på flexibilitet, nyfikenhet och kreativitet. Det är i skolan elever ska utveckla och tillskansa sig dessa färdigheter, vilket också uttryckts i den senaste läroplanen.
Entreprenöriellt lärande förutsätter i många avseenden friare undervisningsmetoder, vilket av många skäl kan vara lättare att genomföra på en skola med mer homogent elevunderlag. En annan svårighet rör betyg och bedömning av elevers kunskapsresultat. Den senaste läroplanen har förutom införandet av entreprenörskap i undervisningen också uttryckt starkare krav på resultat och måluppfyllelse, vilket ofta leder till mer styrda arbetssätt och arbetsformer.
Studien visar att både elever och lärare tycker att entreprenöriella arbetsmetoder ofta leder till bättre lärande, där sammanhang och helheter blir tydligare. Men då resultaten och kunskapskraven är det som bedöms och har avgörande betydelse för framtida studier, blir det mer fokus på undervisning som är ”mätbar”, ett dilemma för en del lärare.
– Många elever är måna om sina betyg och vill av den anledningen ha mer styrd undervisning, så att lärarna lättare ser vad varje elev har presterat individuellt, säger Monika Diehl.
I avhandlingen visas också hur politiska strömmingar påverkar innehållet i läroplaner och hur det i sin tur påverkar skolpraktiken. Från att ha haft fokus på kollektivet och solidaritet innebär införande av begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande att elever ska fostras till att lägga större vikt vid sig själva som individer, i konkurrens med andra. ”Måste det här vara som en väckelserörelse?” utbrast en intervjuad lärare, något som också blev avhandlingens titel.
– Man borde diskutera mer vad införande av begreppet entreprenöriellt lärande gör med människors medvetande och vad som händer när individualism och konkurrens ska till ligga till grund för skolningen av framtidens samhällsmedborgare, säger Monika Diehl.
Monika Diehl bor i Umeå och har innan hon började forska jobbat i 17 år som mellanstadielärare.
Monika DiehlTelefon: 090-786 55 87Mobil: 070-289 09 10
E-post: monika.diehl@umu.se
Monika Diehl, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, försvarar fredag 28 april sin avhandling med den svenska titeln: "Måste det här vara som en väckelserörelse?" En studie om (det som kallas) entreprenöriellt lärande i grundskolan, utifrån Basil Bernsteins begreppsapparat (Engelsk titel: "Does this have to be like a revival movement?" A study on (what is called) entrepreneurial learning in compulsory school based on the conceptual framework of Basil Bernstein). Fakultetsopponent: Professor Maj Asplund Carlsson, Högskolan Väst. Norra beteendevetarhuset, sal Nbvh 1031, Umeå campus, kl. 13.00-15.00.
Redaktör: Ola Nilsson