NYHET I sitt doktorandarbete på Företagsforskarskolan undersöker Sven Norman hur produktionen av öring och röding i fjällsjöar skiljer sig mellan olika sjötyper och funderar på hur man bäst kan förvalta dessa bestånd utifrån resultaten. Men just nu ett välbehövligt avbrott i det pågående analysarbetet då han gör sin tre månaders praktik på Länsstyrelsen Norrbottens kontor i Luleå.
Sven Norman ute med Länsstyrelsen Norrbotten för att inventera "kustharr". Vid öar i Norrbottens skärgård finns det bestånd av harr som är separata populationer från den vanliga harren som leker i vattendrag. Dessa kustharrar lever hela sina liv i bräckt vatten och leker vid grunda steniga stränder. Inventeringen gjordes som del i en större kartläggning av bestånden som görs i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland.
BildLänsstyrelsen NorrbottenDet finns en stor kunskap inom Länsstyrelsen vad gäller mitt avhandlingsämne vilket är värdefullt att få ta del av.
– Det känns jättebra att komma in och se verksamheten på Länsstyrelsen i Luleå och träffa min samarbetspartner i mitt doktorandprojekt på ett lite mer informellt sätt. Jag har blivit mottagen mycket väl, säger Sven Norman, doktorand på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och Företagsforskarskolan vid Umeå universitet.
Sven Norman har varit doktorand sedan 2016. Det var pandemin som ”bestämde” att han skulle göra praktiken först nu. Det hade inte blivit bra att göra den på distans hemifrån. Egentligen är det lite dålig timing eftersom han skulle behöva fokusera på avhandlingen så här med cirka sex månader kvar till disputation. Men det är bara att finna sig i läget och köra på.
– Det är inspirerande att påbörja något nytt efter fem år av arbete med att bygga upp ett dataset och analysera det. Innan jag pratade med Länsstyrelsen i Luleå så hade jag gjort mig en klar bild över vad jag ville få ut av praktiken och hade färdiga förslag på hur vi skulle lägga upp praktikperioden. Jag tror att det uppskattades och vi tog mina förslag rakt av. Det innebär att jag kunde både vara till nytta här på Länsstyrelsen men också att jag kunde stärka avhandlingen med ny data.
Vid provfiske gör man upprepade fiske vid platserna, den första gången så klipper man den yttersta spetsen på högra bröstfenan och släpper sedan tillbaka fisken. Fisken har mycket begränsad känsel i bröstfenorna och de slits naturligt så det är en förhållandevis "snäll" metod. Vid upprepade fisketillfällen noterar man andelen fiskar som har klippt fena och kan på detta sätt uppskatta hur många fiskar som finns på respektive lokal.
BildLänsstyrelsen NorrbottenSven Norman har sammanställt en rapport baserat på data som blivit liggande vad gäller husbehovsfiske i ungefär 200 Norrbottniska sjöar, data som det inte funnits resurser att bearbeta. Förutom det så är han nere i arkivet och gräver fram gamla provfiskerapporter från 1960-talet för att hitta sjöar de kan återbesöka för nya provfisken. Detta skulle vara värdefull information för att kunna säga något om arternas populationsutveckling över tid.
– Man hör ofta att rödingen minskat i antal och klimatförändringen anges som orsak, det är dock ofta upplevd information från enstaka fiskare och enstaka sjöar. Här har vi nu möjligheten att ta ett bredare grepp om frågan och fastställa ett eventuellt orsakssamband med faktisk data.
Eftersom Sven Normans avhandling delvis handlar om förvaltning av fjällfiskbestånd så tangerar avhandlingen arbetet på Länsstyrelsen.
– Därför är fokus för min praktik också väldigt nära mitt avhandlingsarbete. Det är en luddig gräns vilket passar mig, och min praktik kommer absolut att stärka min avhandling samtidigt som jag känner att jag gör nytta här på plats.
Det pratas mycket om att doktorander inte bara behöver förberedas för ett liv som forskare, utan också om att det finns behov av forskningsutbildade inom näringsliv och myndigheter till exempel. Här ligger nog den största fördelen med att vara doktorand inom Företagsforskarskolan, tycker Sven Norman.
– Denna koppling blir självklar och det är en klar fördel för mig att få visa upp mig i ett annat sammanhang. Det finns dessutom en stor kunskap inom länsstyrelsen vad gäller mitt avhandlingsämne vilket är värdefullt att få ta del av.
Han reflekterar vidare.
– Min relation till min externa part är god och jag upplever att det finns ett intresse för var forskningen ligger i dagsläget. Vi diskuterar på fikaraster och kanske lite väl mycket under kontorstider också. Det bästa med praktiken är att få vara på plats och ha kollegor igen efter så lång tid med hemmajobb, jag uppskattar verkligen att få vara här. Svårt att sätta fingret på något specifikt, men jag trivs!
Hur är det att vara doktorand på Företagsforskarskolan?
– Det är mycket bra. Allt det goda från en ”vanlig” doktorand tillsammans med det som utmärker Företagsforskarskolan där vi får en naturlig inblick och koppling till näringsliv och myndigheter. Skolan har varit en välfungerande organisation med en tydlig tidsplan redan från början vad gäller kurser till exempel. Något som däremot potentiellt skulle vara ett problem, men som inte gäller mig, är om samarbetet med den externa parten fungerar dåligt, till exempel om förståelsen för den vetenskapliga processen saknas.
Företagsforskarskolan vid Umeå universitet bygger på samverkan mellan universitet, forskare och företag eller organisation och syftar till att förena nytta för både samhället och den externa parten samtidigt som en utbildning av nya högkvalitativa forskare sker. doktoranden får också ett skräddarsytt akademiskt kurspaket. Forskarskolan är öppen för alla discipliner och doktoranden har sin anställning vid Umeå universitet.
