NYHET Svensk klimatpolitik måste öka takten och samordnas bättre om man ska uppnå klimatmålen. Men med ett växande intresse från näringsliv och medborgare att arbeta mot ett fossilfritt samhälle finns nu bättre förutsättningar för att klara omställningen. Det skriver Klimatpolitiska rådet, med bland andra forskare från Umeå universitet, i sin årliga rapport.
Annika Nordlund, docent vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet, och ledamot i Klimatpolitiska rådet.
BildMattias PetterssonDen 16 mars släpper Klimatpolitiska rådet sin årliga rapport, där man utvärderar regeringens politik för att de nå klimatmålen. Annika Nordlund, docent vid Institutionen för psykologi, Umeå Universitet, sitter i Klimatpolitiska rådet och är en av författarna till rapporten.
– I rapporten ger rådet rekommendationer för hur man kan accelerera det klimatpolitiska arbetet. FN:s klimatpanel, IPCC, konstaterar i sin sjätte utvärderingsrapport att den globala uppvärmningen nu uppgår till 1,1 grader, vilket ger påtagliga effekter i flera regioner i världen. Uppvärmningen kan öka till 1,5 grader redan under 2030-talet. Klimatomställningen i Sverige har idag styrfart men politiken behöver accelerera för att de nationella klimatmålen ska uppnås, säger Annika Nordlund
Klimatpolitiska rådets uppdrag är att utvärdera regeringens politik och de underlag den bygger på. Man ska även bidra till en ökad diskussion om klimatpolitiken i samhället. Rådet konstaterar att det krävs större utsläppsminskningar i Sverige och att förutsättningarna för att kunna göra det på flera sätt är goda. Näringslivet ser allt fler möjligheter i fossilfri konkurrenskraft, en bred opinion uttrycker stöd för omställningen, och det finns ett starkare institutionellt ramverk för klimatet på nationell, europeisk och global nivå.
I sin rapport identifierar Klimatpolitiska rådet fyra nyckelområden för en framgångsrik klimatomställning: effektivare energi- och resursanvändning, fossilfri elektrifiering, biomassa från skogs- och jordbruk och infångning och lagring av koldioxid. Eftersom dessa områden skär genom alla samhällssektorer finns ett stort behov av att i ännu större utsträckning än idag koordinera klimatpolitiken mellan olika nivåer, politikområden, departement och myndigheter.
Klimatpolitiska rådet skriver att den nya regering som tillträder efter höstens riksdagsval ska enligt klimatlagens krav presentera en klimatpolitisk handlingsplan för den kommande mandatperioden.
– Oavsett vilken regering som tillträder kommer den att ställas inför frågan, inte om, utan hur politiken för klimatomställning ska accelerera. Tiden att åstadkomma detta är knapp. Utsläppen av växthusgaser har så här långt minskat med omkring en tredjedel sedan 1990. Två tredjedelar återstår under perioden fram till 2045 och den nuvarande minskningstakten är alldeles för låg. Nästa klimatpolitiska handlingsplan behöver därför vara en plan för acceleration, säger Annika Nordlund.
