NYHET Nu är den på plats, 50-miljonersgåvan till Norrlands universitetssjukhus. PET-MR-kameran ska ge regionens patienter den allra bästa cancerbehandlingen, individanpassad, säkrare och mer precis. Dessutom blir den ett mycket viktigt redskap för forskarna.
– Vi är peppade, säger Karin Söderström och Camilla Thellenberg-Karlsson, båda överläkare och ansvariga för stora forskningsstudier kring hur resultat av läkemedelsbehandling och strålning ska kunna förutsägas.
Målet är att ge en vetenskaplig grund för att anpassa behandlingen efter individen.
Det var för ett år sedan som landstinget fick besked om den generösa donationen från Cancerforskningsfonden Norrland: en utrustning utan motstycke i Sverige.
Makarna Karin och Krister Olsson kompletterade med ytterligare 15 miljoner kronor för att stärka spetskompetensen inom cancerbehandlingen. Till det lovade Umeå universitet ytterligare stöd och landstinget stöd till drift och lokaler.
Sammantaget ger detta cancerpatienterna i norra Norrland bästa möjliga förutsättningar. Det var alltså början på en ny era när apparaten på måndagskvällen lyftes in på sjukhusets strålbehandlingsavdelning.
Roger Henriksson, professor i onkologi och ordförande för fonden, är nöjd med att processen gått så snabbt och att apparaten nu är på plats.
– Det är oerhört glädjande och kommer att betyda väldigt mycket för patienterna och forskningen i norra Sverige, säger han.
Också landstingsdirektör Anders Sylvan ser spännande möjligheter.
– Den generösa donationen och satsningarna i anslutning till den ger norrlänningarna en unik chans till skräddarsydd och mer precis tumörbehandling. Eftersom utrustningen är helt ny på marknaden kan Norrlands universitetssjukhus med bra projekt också ligga i forskningsfronten.
Mycket handlar om att individanpassa behandlingen bättre än idag. Som exempel skiljer sig känsligheten för strålning både mellan individer och mellan tumörer. Men eftersom man inte kunnat förutsäga skillnaderna har man heller inte kunnat anpassa doserna.
PET och MR i samma instrument ger läkarna underlag att förfina diagnostiken. Efter forskning som visar hur man kan tolka bildernas digra information hoppas man kunna finjustera insatserna betydligt.
Kamerans bilder visar nämligen både anatomi, funktion och egenskaper hos tumören. Man kan alltså se hur mycket energi den förbrukar, hur fort den växer, dess genomblödning, syresättning och mycket mera.
När man kan följa de molekylära processerna kan man också se hur läkemedel verkar. Och när insatserna bevisas vetenskapligt kan tekniken användas till att snabbt ändra behandlingen.
– Cancer är en så inhomogen sjukdom. Inte ens i samma patient beter sig alla tumörer lika och ganska ofta finns det mer motståndskraftiga ”öar”. Att hitta dem är viktigt för att ge patienterna en behandling som biter, förklarar Karin Söderström.
Om hennes studie uteslutande kartlägger fakta och drar slutsatser så är Camilla Thellenberg-Karlssons en så kallad interventionsstudie. Där ska möjligheten att individanpassa strålning till sådana mer motståndskraftiga delar av tumören prövas på aggressiv prostatacancer.
– Studien inkluderar högriskpatienter som ska få strålbehandling. Där planerar vi också upprepade undersökningar för att följa hur tumören reagerar på behandlingen, berättar hon.
Samtidigt kan patienter där standardbehandling räcker slippa tilläggsbehandling som ökar risken för biverkningar.
– Genom att inte behandla i onödan sparar vi också resurser, säger Roger Henriksson.
Björn Zackrisson, professor i onkologiTelefon: 072-560 93 36
E-post: bjorn.zackrisson@onkologi.umu.se
Roger Henriksson, professor i onkologi, ordförande för Cancerforskningsfonden NorrTelefon: 070-588 99 33
E-post: roger.henriksson@onkologi.umu.se
Källa: Västerbottens läns landsting
Redaktör: Mattias Grundström Mitz