Pedagogiska utmaningar och möjligheter i fokus på konferens

Sex rektorer deltog i ett panelsamtal med titeln "Högre utbildning – framgångsrikt ledarskap i och för förändring" i Aula Nordica på Umeå universitet den 17 juni. Moderator var Lars Larsson, lektor och föreståndare vid UPL, Universitetspedagogik och lärandestöd vid Umeå universitet

BildHans Karlsson

Närmare 450 deltagare från hela Sverige med någon form av bakgrund inom högskolepedagogik har lockats till tredagarskonferensen NU2024. Bakom konferensen står Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och i år samarrangeras den av de sex nordligaste lärosätena. Arenan för i år är Umeå universitet.  

– En rektor kan det vara en person som man knappt ser så mycket av. Men när en person som är rektor byts ut till en ny person som är rektor märker man att den ju påverkar ganska mycket.  

Så inledde Lars Larsson, lektor och föreståndare vid UPL, Universitetspedagogik och lärandestöd vid Umeå universitet, när han välkomnade panelen av sex rektorer från de arrangerande läroverken. Sedan följde ett samtal som berörde allt från konsekvenser av generativ AI, meriteringssystem för lärare, studenters kunskapssyn, fusk och motivation till akademisk frihet.  

– Styrningen av högre utbildning och den akademiska friheten och hur man förstår det begreppet, dels på lärosäten men också i politiken och vilka konsekvenser det får, svarade Umeå universitets vicerektor Cathrine Norberg på frågan om vilken engagemangsfråga som ligger högt uppe hos henne.  

– Politiken talar om hur viktigt det är med akademisk frihet, men vi kan inte utföra det uppdrag och den verksamhet som vi har om vi hela tiden blir styrda. Det börjar gå ned på vilka metoder vi ska ha på våra utbildningar. Då är man inne på farliga vägar, fyllde hon i senare.  

Ylva Fältholm, rektor Högskolan i Gävle, var också inne på perspektiv av akademisk frihet.

– Den akademiska friheten i utbildning pratar vi mindre om än den akademiska friheten i forskningen, sa hon. 

Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid Luleå tekniska universitet, Cathrine Norberg, vicerektor vid Umeå universitet och Marie Häggström, vicerektor vid Mittuniversitetet var en del av panelen. 

BildHans Karlsson

Coco Norén, prorektor vid Uppsala universitet, lyfte studenternas kunskapssyn och tendenser till fusk som ett särskilt angeläget ämne.  

– Man har en kunskapssyn som inte går ut på innehållet utan det handlar om att redigera en text så att det inte ser ut som någon annans. Studenterna är inga bovar, det är bara att de inte förstår vad egen kunskap är för något, sa hon.  

Fler studieovana studenter

Jörgen Elbe, prorektor vid Högskolan Dalarna, som just nu vikarierar som rektor, lyfte också utmaningen med studenter och ett skifte från önskan till krav av högre utbildning.  

– Vi har hamnat lite i ett läge att man inte strävar efter en högre utbildning utan man känner att man måste ha en högre utbildning, sa han.  

En av konsekvenserna av det är en ökad andel studenter som är studieovana.   

Ylva Fältholm fyllde i:

– Vid yngre lärosäten rekryterar man studenter från helt andra grupper. Detta gör att våra lärare får lägga väldigt mycket tid på att stötta studenter, för de har inte de förkunskaper som de borde ha. Det här tar mycket resurser från våra lärare, för studenterna kan inte skriva. Hur utvecklar vi våra examinationsformer och vår pedagogik med tanke på detta?

Vi är oroliga att våra unga spelar mycket datorspel, men datorspel kan lära oss mycket och där vill unga också stanna. Den styrkan och den kraften – det vore otroligt roligt om vi kunde lägga tid och pengar till att få den pedagogiken i utbildning.

Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid Luleå tekniska universitet, framhöll tydligt att hon är förtjust i teknik och förändring. Kanske kan tekniken bidra till ökad förståelse och intresse för kunskap.

– Vi är oroliga för att våra unga människor är vid sociala medier, men sociala medier har en förmåga att få oss att vilja stanna där. Vi är oroliga att våra unga spelar mycket datorspel, men datorspel kan lära oss mycket och där vill unga också stanna. Den styrkan och den kraften – det vore otroligt roligt om vi kunde lägga tid och pengar till att få den pedagogiken i utbildning, sa hon.

Ylva Fältholm, rektor Högskolan i Gävle, Jörgen Elbe, vikarierande rektor Högskolan Dalarna och Coco Norén, prorektor vid Uppsala universitet var andra delen av panelen. 

BildHans Karlsson

En stund ägnades panelsamtalet åt hur man kan lyfta status för lärare mer, hur man kan utveckla meriteringssystemen och vilka krav man kan sätta på lärare och så vidare.

– Det har skett en förflyttning till det bättre. Man har en struktur och ett meriteringssystem som lyfter våra lärare. Det är en viktig förändring. Men vi har inte nått samma status när det gäller utbildning som forskning, sa Cathrine Norberg.  

Fullmatat schema i tre dagar

Efter panelsamtalet sökte sig de hundratals deltagarna till att välja mellan de 20-tal presentationer med titlar som ”Så blir du en lärande lärare genom interaktiv och narrativ illustration”, ”Från kriterier till magkänsla – den tysta kunskapens roll i bedömning av pedagogisk skicklighet” och ”Aktivism i högre utbildning för att driva förändring?”.

Kvällen avslutades med gemensam afterwork för att sedan fortsätta med ytterligare två dagar fullmatade av muntliga presentationer, paneldebatter, keynote speakers, workshops, rundabordssamtal och posterpresentationer.

Katrice Horsley är en av huvudtalarna under årets konferens. Hon talade under rubriken: "Narrative Bound: Navigating change, one story at a time". Här på scen tillsammans med Lars Larsson från UPL, Umeå universitet. BildHans Karlsson