NYHET Den norska traditionen påskekrim, att läsa deckare på påsken, har börjat spilla över även på Sverige. Deckarläsning förknippas med just ledighet för många. – Man har tid att läsa då, men deckare anses också vara lite mer lättillgänglig läsning, säger Katarina Gregersdotter, som forskat om kriminalfiktion.
Katarina Gregersdotter är docent i engelskspråkig litteratur vid Umeå universitet, biträdande studierektor i engelska och har fokuserat mycket av sin forskning kring kriminalfiktion. Dessutom är hon ledamot i Svenska Deckarakademin och hon läser, för att citera henne själv, “ohyggliga mängder” deckare.
– Det blir ett par hundra per år, skulle jag säga, eftersom det är både en hobby och ett jobb. Förutom att det är väldigt roligt att vara med i den här församlingen (deckarakademin) ger läsningen mig mycket nya idéer till min forskning.
“Påskekrim är en trevlig tradition”, säger Katarina Gregersdotter, forskare vid Umeå universitet som studerat kriminalfiktion samt är ledamot i Svenska Deckarakademin. Tänk: Möjlig porträttare till artikel om nordisk kriminallitteratur med Katarina Gregersdotter. Sid 15.
BildUlrika BergforsDeckargenren började växa sig stor i västvärlden på 1930-talet. I samma veva kom pocketformatet för böcker, vilket gjorde deckarna billigare och mer lättillgängliga eftersom de såldes i bland annat kiosker. Därav uttrycket kioskdeckare.
I Norge omfamnades deckargenren stort, och många gillade att packa med sig en deckare till den långa norska påskledigheten, som än i dag gärna spenderas i semesterhuset med skidåkning – och bokläsning. Så föddes uttrycket påskekrim: deckare som läses på påsken. Med tiden har norska förlag och författare också börjat lägga utgivningen av nya deckare vid den tiden på året. Det är alltså inte böckernas handling som kretsar runt påsken.
– Man har tid att läsa på ledigheten, och kanske lite mer än i korta stunder då och då. I Sverige har vi snarare sommarlovsläsning och vi har börjat kalla höstlovet för läslov, men förlagen har försökt etablera påskekrim även här för att kunna sälja fler böcker, berättar Katarina Gregersdotter.
Att deckare förknippas med ledighet tror hon också kan ha att göra med bilden av deckare som lättsam underhållning.
– Det finns en idé om att deckare inte är krävande litteratur, och det kan sättas i relation till avkoppling och att inte behöva tänka så mycket. Det beror ju helt på vad man läser för deckare, kan jag tycka, men de riktigt bra uppbyggda historierna är ju bladvändare som gör att läsningen inte stannar av så ofta.
Deckargenren utgör en stor del av den svenska bokmarknaden, och landet har genererat många internationellt framgångsrika författare. Stieg Larsson, Maj Sjöwall och Per Wahlöö, Håkan Nesser, Camilla Läckberg, Arne Dahl, Liza Marklund, Henning Mankell – listan kan göras lång. Lägg därtill en uppsjö av filmer, tv-program, serier och poddar på temat. Vad den svenska kärleksrelationen till just deckare beror på är svårt att säga, men Katarina Gregersdotter pekar på flera orsaker.
– Det kan dels vara förströelse; att vi vill ha berättelser som engagerar mycket. Vi vill vara med och lösa gåtan på något sätt. I och med de stora deckarförfattarnas framgångar har det också kommit många nya författare i kölvattnet, och det finns ett stort utbud nu. Det är lätt att få tag i en deckare i dag, säger hon.
Inom deckarfloran finns också flera undergenrer, som pusseldeckare, gangsterberättelser, lättsamma historier eller mer hårdkokta varianter. Det växande ljudboksformatet har också gjort att allt fler konsumerar deckare, och vissa historier ges ut enbart i ljudboksform. De flesta kan hitta en deckare eller ett format som passar en perfekt, alltså.
Ett norskt påskägg får gärna innehålla en deckare.
BildUlrika BergforsSamtiden återspeglas inte sällan i litteraturen, så även i deckarna. Gängkonflikter är ett växande tema i kriminallitteraturen, liksom berättelser om olika sorters hemvändare.
– Det kanske handlar om människor som återvänder dit där de växte upp som barn, och inte har varit på många år. Det är en kombination av nostalgi och att skriva om mindre orter i glesbygd, småstäder och så. Det är otroligt många sådana böcker, faktiskt.
Även norra Sverige har blivit allt vanligare som skådeplats. Åsa Larsson är en av författarna som tidigt placerade sina berättelser i norr, med sin framgångsrika bokserie om advokat Rebecka Martinsson i Kurravaara i Kiruna-trakten. Den senaste boken i Millennium-serien, som skrevs av Karin Smirnoff och kom ut i november 2022, utspelar sig också i innersta Norrbotten.
– Norrland har fått mycket större plats de senaste åren, men det är även småstaden eller glesbygden i andra delar av Sverige som nu hamnar i fokus. Det är mycket som inte är berättat om än, säger Katarina Gregersdotter.
