NYHET En ny studie från Region Kronoberg och Umeå universitet har följt hur antikroppar mot viruset som orsakar covid-19 utvecklats hos blodgivare genom pandemin. Resultatet visar att antikroppsutvecklingen i den svenska befolkningen är jämförbar med länder med striktare restriktioner. Även förhållandet mellan antikroppar och faktorer som ålder, kön och blodgrupp har undersökts.
Klinisk kemi och transfusionsmedicin vid Växjö Centrallasarett agerade snabbt. Redan innan viruset började spridas i Sverige inledde de testning av blodgivare för covid-19. Den tidiga starten och omfattningen av analysen, som inkluderade över 20 000 prover, har gett regionen ett unikt forskningsmaterial som följer utvecklingen av antikroppar från pandemins start i mars 2020 till juni 2022.
– Vi kunde följa utvecklingen och ge indikation till vår smittskyddsläkare om hur smittspridningen såg ut i regionen. Samtidigt som vi nu kan undersöka kopplingen till kön, ålder och blodgrupper, säger Annika Petersson, verksamhetschef och försteförfattare till studien.
Tidigare studier har undersökt sambandet mellan antikroppar, ålder och kön hos patienter. Denna studie är en av få på blodgivare och den beskriver även blodgruppernas påverkan, inklusive Rh-systemet, vilket gör resultaten särskilt betydelsefulla.
Studien avslöjade flera intressanta resultat. Den visade att förekomst av antikroppar var vanligare hos yngre personer, men lägre hos Rh-negativa individer samt de med blodgrupp AB.
– Antikroppar spelar en viktig roll för förmågan att skapa ett bra immunologiskt svar vid infektioner, förklarar Kim Ekblom, överläkare vid klinisk kemi och docent vid Umeå universitet.
– Studier visar att optimal aktivering av immunförsvaret är avgörande för att bekämpa viruset effektivt. Det är möjligt att immunförsvaret hos personer med blodgrupp AB och de som är Rh-negativa inte är optimalt strukturerat för att möta SARS-CoV-2, vilket kan förklara den lägre förekomsten av antikroppar i dessa grupper.
Studien visade också att trots att antikropparna tenderade att minska något snabbare hos äldre personer samt kvinnor och för vissa blodgrupper, kvarstod de i kroppen under lång tid, vilket indikerar en varaktig immunitet hos många individer.
Studien är unik i sitt slag, då den är den enda publicerade studien från Sverige som följer antikroppsnivåerna över en längre tid och på ett så stort urval av befolkningen. Studien ger viktiga insikter om effekterna av den svenska pandemistrategin.
– Vår slutsats är att den svenska strategin att inte genomföra en lockdown under pandemin inte hade någon större effekt på förekomsten av antikroppar i befolkningen, säger Annika Petersson.
– Om man jämför med länder som Österrike eller USA, var smittspridningen i populationen liknande.
Studien bidrar med värdefull kunskap om hur SARS-CoV-2-antikroppar varierar och kvarstår i olika delar av befolkningen. Fynden kan hjälpa till att förfina strategier för att övervaka och förstå immunitet i samhället, samt ge insikter som kan vara användbara vid framtida pandemihantering.
(Texten är ursprungligen publicerad av Region Kronoberg)
