NYHET Nytt år och nya intentioner. Januari är månaden då många av oss vill göra förändringar och börja med goda vanor. Men hur kan vi skapa bra förutsättningar för oss själva och få en mer hållbar arbetsvardag?
Att vara i ett socialt sammanhang på jobbet skapar synergieffekter som vi inte får på samma sätt när vi arbetar på distans.
BildJohnér bildbyrå ABVi ställde några frågor till Anita Pettersson-Strömbäck som är lektor vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet och forskar och undervisar om arbetsliv och hälsa ur ett psykologiskt perspektiv. Hon är även ett av fyra huvudarbetsmiljöombud på universitetet.
– Våga mjukstarta, riv inte i gång. Man kan behöva ge sig själv en klapp på axeln och ställtid att varva upp igen. Det är inte realistiskt att vi ska fungera direkt som vi gjorde innan vi gick på ledighet. Sömnen är också viktig. Det är ingen fara att bara sova sex timmar några nätter i rad, men ta då en ”sovmorgon på kvällen” innan i stället, att gå och lägga sig lite tidigare en eller två kvällar i veckan kan fungera för en del. Vi vet inte riktigt varför men kvinnor behöver mer sömn än män, så det är särskilt viktigt för dem att tänka på sömnen, säger Anita Pettersson-Strömbäck.
– I vårt prestationsinriktade samhälle bedöms vi ofta utifrån våra prestationer, inte bara på jobbet. Individen är ett projekt där vi ska maxa oss själva på olika sätt och prestera på alla domäner: Vi ska göra karriär på jobbet, ha det perfekta hemmet, laga rätt sorts mat, våra barn ska lyckas i skolan och i innebandyn och vi ska skjutsa runt dem på olika aktiviteter samtidigt som vi ska ha en fjällstuga, hinna åka utomlands, ha en fantastisk trädgård, gå på gym, baka surdegsbröd och göra eget snus. Allt det här är inte realistiskt. Det går helt enkelt inte ihop, säger Anita Pettersson-Strömbäck.
Lösningen är att göra sin egen prioritering om vad som är viktigt menar hon. Det ger oss en bra grund att stå på för att skapa en mer realistisk livssituation och bättre balans i livet.
Det är att visa motmakt att utveckla den egna inre kompassen för vad som är viktigt.
Anita Pettersson-Strömbäck, universitetslektor vid Institutionen för psykologi
BildUlrika Sahlén– Det kanske inte är fjällstugan och surdegsbrödet som är det viktigaste för dig. I stället kanske det är att ha en liten trädgård, en hund och att läsa läxorna med barnen. Det är att visa motmakt att utveckla den egna inre kompassen för vad som är viktigt. Det blir en minirevolution, menar Anita Pettersson-Strömbäck.
– Balans, helt enkelt. Vi kan ta i ibland och jobba mer än våra åtta timmar, men då måste vi ge oss själva återhämtning och se till att ha balans över tid. Det låter kanske tråkigt, men det är balans och återhämtning som gäller.
– Till exempel sitter jag nu hemma och skriver tentafrågor, sedan kommer jag att äta lunch och gå en kort promenad med hunden för att bryta av det jag håller på med. När jag sitter och skriver kan jag bli så fokuserad att jag tappar tiden, så ibland ställer jag en timer på 35 minuter då jag ställer mig upp, går och tar ett glas vatten i personalrummet, eller svarar på två mejl till exempel. Sitt inte flera timmar i sträck, utan bryt av och gör något annat en liten stund. Då motverkar vi bland annat ömma muskler och en ond rygg.
– Nej, tvärtom stressen är livsviktig, skulle vi inte ha den skulle vi inte få den där blixtsnabba reaktionen vi behöver till exempel vid en incident i trafiken. Anspänning och de snabba reaktionerna bra och livsnödvändiga i krissituationer, skulle vi inte ha vår flykt- och kamprespons skulle vi varit utdöda för länge sedan. Begreppet stress är ett lite besvärligt begrepp, forskningsmässigt är det exponeringen för något, själva processen eller en effekt av något. Men den stressen då vi anstränger oss och tar i är inte farlig i sig.
– Det är när vi inte får till återhämtningen som det inte blir bra. Även om jag står hemma och viker tvätt kanske jag tänker på jobbet och något som skaver. Då kopplar jag inte bort utan har ett mentalt material som jag inte släpper. Hjärnan funkar på det sättet att de tankar vi tänker ofta förstärker de neurala kopplingarna, vi skapar en motorväg som är lätt att köra på. Det är enklare att tänka de tankarna än de avslappande tankarna. Det krävs en medveten ansträngning för att koppla bort, säger Anita Pettersson-Strömbäck.
– Medveten närvaro, så kallad mindfulness är ett sätt. Det har vi människor egentligen sysslat med i alla tider, intensiv bön är ett exempel på det.
Att helt enkelt ägna sig åt en aktivitet som får det eviga surret i huvudet att tystna för en stund.
Men det finns mer jordnära exempel, Anita Pettersson-Strömbäck nämner sin pappa som löste korsord, eller som hon själv gör ofta – stickar. Någon kanske är intresserad av fåglar, och då kan en skogspromenad fungera. Att helt enkelt ägna sig åt en aktivitet som får det eviga surret i huvudet att tystna för en stund.
– Det är ett delat ansvar mellan medarbetare och arbetsgivare. När det gäller balansen mellan arbete och fritid har vi sett i litteraturen att det som händer hemma smittar av sig på jobbet och vice versa. Människan rör sig mellan olika domäner och vi vet att en god arbetsmiljö och goda villkor på jobbet kan vara skyddande när det är stökigt i privatlivet.
– Det man som medarbetare har ansvar för är att signalera att man behöver stöd att prioritera och be om hjälp. En chef kan inte vara tankeläsare. I min roll som ett av fyra huvudarbetsmiljöombud, hör jag ofta: ”de borde förstå”. Men så är det inte, du behöver kommunicera. Oavsett om det är nytt år eller inte ska vi tänka på det här, det kan vi börja med även om det är april.
– Arbetsgivare behöver värna om sina chefer som har väldigt hög arbetsbelastning i dag, det är inga 40 timmars veckor för dem. I offentlig sektor är det ofta för stort kontrollspann, det vill säga att man som chef har många underställda, vilket gör det svårt att hinna med.
– Se till att ha balans mellan arbetsliv och fritid. Ska vi få till ett hållbart arbetsliv måste arbetsgivare också värna om både medarbetare och chefer. Alla har olika förmågor och förutsättningar och arbetsgivare behöver se till att göra anpassningar för medarbetare utan att det går ut över andra medarbetare.
– Vi har inte de svaren i forskningen ännu, men det är en utmaning för chefer att få till nya former för dialog och kommunikation. Vissa verksamheter kommer att gynnas och andra missgynnas. Generellt är det synergieffekterna av att vara i ett socialt sammanhang som vi inte får på distans. Exempelvis seniora kollegor som delar med sig av tips till de yngre kollegorna i fikarummet eller att man överhör kollegor som pratar om upplevda problem man själv har lösningen på, menar Anita Pettersson-Strömbäck.
– Att få folk till kontoren kommer att vara en stor utmaning för arbetsgivare i framtiden läste jag nyligen i en rapport från analysföretaget Kairos Future. Varje verksamhet behöver ha en dialog om det hybrida arbetslivet så att vi inte tappar medarbetare, säger Anita Pettersson-Strömbäck.
