"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2021-01-13

Om att reproducera en familj

NYHET Vilka etiska frågor aktualiseras när familjemedlemmar bidrar till varandra med så kallat reproduktivt material? Det är frågor som kommer att belysas i ett nytt forskningsprojekt med titeln ”Reproducing the family: an ethical analysis of intra-familial access to reproductive potential”. För projektet har filosofen Daniela Cutas tilldelats 4 500 000 kr av Wallenbergstiftelserna.

Text: Per Melander

... föräldrar som skapar deras egna barnbarn, vuxna döttrar som använder sig av deras mödrars livmoder, maka som får barn med sin avlidna make

Daniela Cutas säger att projektet handlar om de etiska frågor som väcks när någon får tillgång till en eller flera familjemedlemmars reproduktiva material, särskilt när de får ta beslut som kan leda till att barn föds.

– Relevanta sådana reproduktionsvägar inkluderar exempelvis livmodertransplantationer från mor till dotter, surrogatmoderskap åt vuxna barn, äggdelning mellan systrar och befruktning med könsceller från en avliden familjemedlem – t.ex. ens make eller barn, säger Daniela Cutas.

Att få barn med en avliden make

Hon berättar vidare att hon har arbetat inom reproduktiv etik i många år och har mött vissa av de här frågorna som ingår i projektet tidigare i olika sammanhang.

– Det kändes alltid att det var någonting som jag – och andra – missat så länge, när vi diskuterat om dessa frågor i sina respektive, separata sammanhang: föräldrar som skapar deras egna barnbarn, vuxna döttrar som använder sig av deras mödrars livmoder, maka som får barn med sin avlidna make, osv.

– Vissa av de här fallen har ju diskuterats i många år, till exempel kvinnan som fick två barn med sin avlidna make, har blivit klassiska handboksmaterial i reproduktiv etik/bioetik. Men alla dessa fall har något gemensamt: de ömtåliga gränserna mellan individer inom familjen.

Familjens roll och betydelse

I ett tidigare projekt har Daniela Cutas undersökt betydelsen som familjen i sig ges i samhället och framförallt juridiskt; där familjen ges ett värde som är mer än sina medlemmars värde.

– Familjen har intressen och behov som kan överstiga sina medlemmars individuella intressen. Det är de här gränserna som jag vill undersöka, och den roll som den konceptuella enheten som är familjen har, vad gäller beslutsfattande om och tillgång till varandras reproduktiv potential.    

Daniela Cutas hoppas att projektet kommer att leda till en etisk analys av vilka intressen som kan ligga till grund för tillgång av reproduktivt material eller funktion inom familjen.

– Och vilka spänningar som tillgång till familjemedlemmars reproduktiva material eller funktion väcker, vad gäller t.ex. individernas kroppsliga integritet eller rätt till samtycke, och hur (eller om) dessa kan eller bör lösas.  

Inom projektet kommer Daniela Cutas att samarbeta med två internationella kollegor, Anna Smajdor från Oslo universitet och Kristien Hens från Antwerpens universitet. De siktar även på att kunna samarbeta med andra forskare inom etik och andra forskningsområden som också intresserar sig för dessa frågor.

Daniela Cutas började vid Institutionen för idé- och samhällsstudier som universitetslektor och docent i filosofi i augusti 2012. Den 15 november började hon en anställning som lektor i medicinsk etik i Lund, och är sedan dess tjänstledig från Umeå universitet.