NYHET Inom området psykisk ohälsa växer det fram nya former av engagemang som utgår från individer med egen erfarenhet av ohälsa. Även inom etablerade organisationer finns ett ökat fokus på berättelser som utgår från individuell erfarenhet. Det visar ny avhandling från Umeå universitet.
Hilda Näslund, Insitutionen för socialt arbete
BildPrivatHilda Näslund är doktorand i socialt arbete och har studerat rörelser och individer som engagerar sig inom området psykisk ohälsa. Hon har bland annat studerat det framväxande fenomenet ”brukarentreprenörer”. Det är personer som engagerar sig genom privata bolag och bygger nätverk på sociala medier kring frågor som rör psykisk ohälsa.
– Brukarentreprenörers framväxt är kopplat till sociala mediers genomslag. Entreprenörernas fokus på att offentligt dela personliga erfarenheter reflekterar också generella trender som även kan ses i politiskt engagemang kring andra frågor, säger Hilda Näslund.
I avhandlingen studeras även brukarorganisationer som är medlemsbaserade ideella organisationer, och som drivs av och riktar sig till personer med erfarenhet av psykisk ohälsa.
– Brukarentreprenörer har större individuell frihet i att välja hur de vill engagera sig, än i en brukarorganisation, men de saknar organisationernas demokratiska grund, säger Hilda Näslund.
Avhandlingen visar att brukarorganisationer har nära relationer till offentliga aktörer, vilket möjliggör för dem att bidra till utveckling av vård och stöd. Samtidigt riskerar sådana nära kopplingar att försvaga brukarorganisationernas möjligheter till kritik.
– Det är centralt för organisationerna att skydda sitt oberoende genom att analysera risker med sådana samarbeten och genom att investera i fristående aktiviteter, säger Hilda Näslund.
I avhandlingen diskuteras hur brukarorganisationerna och entreprenörerna ser på den kunskap de representerar.
– Organisationerna och entreprenörerna beskriver att erfarenhetsbaserad kunskap har blivit mer efterfrågad. Inom brukarrörelsen lyfter man fram olika former av denna kunskap, som kan utgå från personliga berättelser om individuell erfarenhet, men som också kan vara gemensam i brukargrupper.
Dessa uttryck för erfarenhetsbaserad kunskap anses även ha olika möjligheter att bidra till förändring.
– Berättelser om individuell erfarenhet kan bidra till känslomässigt engagemang, som är en viktig kraft i social förändring. Kollektivt framförhandlad kunskap kan å andra sidan utgöra en grund för att förändra vård och stöd. Det är viktigt med en medvetenhet om vilken typ av kunskap och representativitet som krävs i olika sammanhang, avslutar Hilda Näslund.
Hilda Näslund är född och uppvuxen i Skellefteå. Hon har en masterexamen i sociologi och är sedan 2016 doktorand vid institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet.
Fredagen den 11 september försvarar Hilda Näslund, institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Personalising service user engagement: Entrepreneurs and membership organisations in the mental health sector. Disputationen äger rum klockan 13:00 i Hörsal S 205, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent: Docent Martin Börjeson, Institutionen för socialvetenskap, Ersta Sköndal Bräcke Högskola
