NYHET När Umeå universitet summerar höstens tilldelning av forskningsbidrag framgår det att universitetets forskare har varit mer framgångsrika än förra året, vilket stärker hela universitetets forskning under många år framåt. – Det är glädjande att de besked vi fått hittills pekar mot en ökad tilldelning på flera håll, säger Katrine Riklund, prorektor vid Umeå universitet.
Lars-Anders Carlson, universitetslektor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, var en av alla forskare vid Umeå universitet som fick forskningsmedel under hösten. Foto: Mattias Pettersson.
Vetenskapsrådets anslag till utbildningsvetenskap sticker ut som en av de största framgångarna. Nästan 14 procent av de nationella forskningsmedlen inom området gick till Umeå universitet, en ökning med fem procentenheter från förra året. Detta placerar universitetet på en andraplats efter Göteborgs universitet.
Även andra områden har fått större tilldelning från Vetenskapsrådet i år utifrån Umeå universitets andel i riket. Naturvetenskap och teknik visar en ökning med 2,2 procentenheter, medicin och hälsa med 1,8 procentenheter och humaniora och samhällsvetenskap med 1,9 procentenheter.
Inom Humaniora och samhällsvetenskap får Umeå universitet 8,5 procent av den nationella tilldelningen. Naturvetenskap och teknik samt Medicin och hälsa ligger hittills båda på cirka 6 procent av de nationella forskningsmedlen från Vetenskapsrådet, och totalt har forskarna vid Umeå universitet hittills fått dela på 229 miljoner kronor.
Forskare vid Umeå universitet fick också ökat stöd från Forte. I år tilldelades universitetet drygt 42 miljoner kronor, vilket motsvarar runt sex procent av de nationella anslagen. Förra året låg andelen på 3,3 procent och beloppet på 36 miljoner kronor.
Däremot minskade Cancerfondens stöd med 4,5 procentenheter jämfört med i fjol. Trots minskningen gör anslagen på totalt 35,8 miljoner kronor att Umeå universitet placerar sig på femte plats bland Sveriges lärosäten.
Slutligen fördelade Riksbankens Jubileumsfond drygt 15,7 miljoner kronor till fyra projekt vid universitetet, vilket motsvarar 4,2 procent av de nationella anslagen och en sjätteplats i landet. Här är det svårt att jämföra med föregående år, då forskningsprogrammet Det nya framtidslandet fick ett ovanligt stort bidrag för forskning om samhällsomvandlingen 2022, medan universitetet endast beviljades ett mindre projekt 2023.
Även EU-finansieringen har gått bra hittills i år med fyra beviljade projekt från Europeiska forskningsrådet (ERC) samt andra samarbetsprojekt inom EU till en summa på drygt nio miljoner euro. Men det är långt ifrån alla tilldelningar där som har beslutats, vilket innebär att det troligen kommer fler positiva besked från EU.
Prorektor Katrine Riklund. Foto: Mattias Pettersson.
– Sammantaget tycker jag att vi är på rätt väg och att de insatser vi gör för att stärka forskningen ger resultat. Vi vill även passa på att gratulera Lars-Anders Carlson lite extra som fick tilldelning från både Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och från Vetenskapsrådets tilldelning för forskning inom tvärvetenskapliga forskningsmiljöer.
– Jag är övertygad om att all kunskap som dessa forskningspengar bidrar till kommer att bidra till att göra världen till en bättre plats i morgon, avslutar Katrine Riklund.