NYHET En avhandling vid Umeå universitet bygger på utvecklingen av ett nytt verktyg, kallat CALY-SWE, för att mäta hur livskvaliteten påverkas av investeringar i folkhälsa och välfärd. Den svenska översättningen av verktyget är Goda År, och det bygger på definitionen av livskvalitet som de möjligheter människor har att fritt forma sitt liv.
CALY-SWE, eller Goda År, består av ett frågeformulär som kan mäta och jämföra breda effekter inom olika välfärdsområden, till exempel inom kommunal omsorg och utbildning. Målet är att informera beslut om resursfördelning i förhållande till verksamheternas mål och att öka kostnadseffektiviteten i de offentliga utgifterna. Att mäta effekter på livskvalitet är avgörande för att bedöma värdet av investeringar i välfärd, särskilt inför kostsamma utmaningar som socioekonomisk utsatthet, klimatförändringar, demografiska förändringar och en spänd säkerhetssituation.
Den kommunala sektorn kan användas som illustration. Bör en dyr insats för att förhindra att elever lämnar skolan i förtid finansieras? Eller bör ett program för stöd till personer med funktionsnedsättning prioriteras?
Den nuvarande praxisen är att titta på kostnader i förhållande till besparingar, exempelvis sociala investeringar. Men detta omfattar inte uttryckligen livskvalitet och riskerar därför att leda till alltför finansiellt inriktade beslut. Att beräkna och jämföra kostnader i förhållande till den livskvalitet som insatsen innebär med hjälp av vunna Goda År, skulle kunna stärka de politiska besluten.
Kaspar Meili, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
BildHelen Meili– Naturligtvis bör sådana beslut också förlita sig på andra faktorer än kostnadseffektivitet såsom lokala förutsättningar och politiska prioriteringar. Men Goda År ger oss möjlighet att på ett transparent sätt visa kostnader i förhållande till livskvalitet, säger avhandlingens författare Kaspar Meili, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
Utvecklingen av Goda År började med en Delphi-process, där aktörer från det svenska civilsamhället valde ut sex faktorer som är relevanta för Sverige: hälsa, sociala relationer, ekonomisk situation och boende, yrke, säkerhet samt politiska och medborgerliga rättigheter. Goda år bygger på ekonomen Amartya Sens kapabilitetsansats, där livskvalitet definieras som handlingsfrihet, d.v.s. de möjligheter som människor har att fritt forma sitt liv.
Frågeformuläret innehåller också idén om att missgynnade med låg livskvalitet prioriteras framför de mer välbärgade.
Därefter beräknades numeriska värden för de handlingsfriheter som Goda År omfattar genom att jämföra hur tungt brister i livskvalitet väger jämfört med full livskvalitet.
– Med hjälp av dessa ”vikter” kartlade vi livskvaliteten i den svenska befolkningen med hjälp av ett stort representativt urval, säger Kaspar Meili.
Avhandlingen omfattar också användningen av CALY-SWE i en utvärdering av sänkningen av sociala avgifter för unga arbetstagare under den stora lågkonjunkturen/finanskrisen 2007. Preliminära resultat visar att skattesänkningen var effektiv när den inkluderade ekonomiska konsekvenser för hela samhället.
– När man begränsar de ekonomiska konsekvenserna till den statliga sektorn är det oklart om fördelarna överväger kostnaderna, säger Kaspar Meili.
Ett definitivt svar kräver dock ytterligare forskning om det ekonomiska värdet av kapabilitetsrelaterad livskvalitet.
Avhandlingen
