NYHET
Elisabeth Olivius och Malin Åkebo har beviljats ett anslag om 4,5 miljoner från vetenskapsrådet för projektet ”Mellan liberala normer och auktoritärt styre: kvinnoorganisationer som fredsbyggare i illiberala postkonfliktstater”. Projektet ska undersöka hur kvinnoorganisationer i tre postkonfliktstater i Asien hanterar sin position i skärningspunkten mellan internationellt fredsbyggande, där de beskrivs som viktiga partners, och auktoritärt styre som begränsar deras handlingsutrymme.
Text: Linnéa Eriksson Östberg
Inom internationellt fredsbyggande beskrivs civilsamhällets deltagande som avgörande för att skapa en hållbar och legitim fred. Kvinnoorganisationer i post-konfliktstater framhålls ofta som särskilt viktiga partners, inte minst inom Förenta Nationernas inflytelserika agenda för kvinnor, fred och säkerhet. Forskning om kvinnoorganisationers roll i fredsbyggande har dock ofta framhållit att deras relation till internationella aktörer ofta är mycket ojämlik. I samarbetet med internationella organisationer får lokala kvinnoorganisationer ofta fungera som genomförare av andras prioriteringar och program, snarare än att själva påverka fredsbyggandets inriktning och innehåll.
Kvinnor hämtar vatten i Kayah-staten, Myanmar.
BildZin Mar Phyo
Relationen till internationella aktörer är dock inte den enda faktorn som styr kvinnoorganisationers handlande i rollen som fredsbyggare. De flesta stater som nyligen genomgått en väpnad konflikt präglas nämligen av auktoritärt styre och ofta repressiva metoder för att upprätthålla stabilitet. Detta har en avgörande betydelse för kvinnoorganisationers handlingsutrymme, men har i stort sett förbisetts av existerande studier som undersökt kvinnoorganisationers roll i fredsbyggande efter väpnade konflikter. Detta projekt tar denna kunskapslucka som utgångspunkt, och syftar till att undersöka hur kvinnoorganisationer hanterar sin position i mötet mellan två motstridiga styrningsregimer. Å ena sidan framhålls de som nyckelaktörer för fred av internationella fredsbyggare; å andra sidan befinner de sig i politiska kontexter där regeringen ofta vill begränsa civilsamhällets handlande och kontrollera sociala förändringsprocesser.
Projektet kombinerar teoretiska begrepp och verktyg från både feministisk forskning om fredsbyggande samt forskning om illiberalt eller auktoritärt fredsbyggande, vilket möjliggör ett nytänkande och sofistikerat angreppssätt för att bidra med ny kunskap om kvinnoorganisationers roll och potential som fredsbyggare. Tre fallstudier kommer genomföras i postkonfliktkontexter som präglas av auktoritärt styre, men där kvinnorörelser och organisationer också aktivt använt sig att internationella normer och policyer för att påverka fredsbyggandet i landet. Materialet för fallstudierna bygger på intervjuer, observationer, och dokumentstudier.
Givet den viktiga roll som kvinnoorganisationer ofta förväntas spela för skapandet av en rättvis och hållbar fred så är det av största vikt att förstå hur den politiska kontext där de verkar påverkar deras möjligheter att spela denna roll. Eftersom majoriteten av post-konfliktstater präglas av auktoritärt styre är kvinnoorganisationers arbete i denna typ av kontext ett område där ny forskning behövs. Detta projekt kommer därmed generera ny kunskap av stort värde för praktiskt fredsbyggande, samt kunskapsutvecklingen kring civilsamhällets roll i fredsbyggande. I ljuset av ett pågående globalt uppsving för illiberala värderingar och auktoritärt styre kan projektet dessutom bidra med mer generellt användbara insikter kring civilsamhällets villkor i auktoritära politiska kontexter.