NYHET Enheten för demografi och åldrandeforskning, CEDAR, släpper en ny databas som innehåller information om bland annat migration och folkmängd från början av förra sekelskiftet. Datat kommer från en sammanställning gjord av Gunnar Myrdal och ska nu tillgängliggöras för forskare, studenter och allmänhet.
Det finns många intressanta frågeställningar man kan utforska med tanke på de stora demografiska förändringar som skedde under början på 1900-talet.
Summariska folkmängdsdatabasen som nu släpps innehåller historisk information om folkmängd och migration men också antalet födda och döda från församlingar i hela Sverige mellan åren 1895 och 1930.
Grundkällorna till databasen är de summariska folkmängdsredogörelserna som bygger på information som skickades in till Statistiska centralbyrån (SCB) från Sveriges församlingar. På 1930-talet gjorde Gunnar Myrdal och hans forskargrupp en handskriven sammanställning av åren 1895–1930 från dessa folkmängdsredogörelser.
Porträtt på Mattias Sandström, utredare vid CEDAR
BildKarin Johansson– Det är en intressant period då Sverige gick igenom en stor demografisk förändring med stark industrialisering och många som flyttade från landsbygd till stad. Även emigrationen till Amerika var stor och både dödligheten och födelsetalen minskade avsevärt. Inte minst skapade det en oro för att det skulle uppstå en kris i befolkningstillväxten i landet, säger Mattias Sandström utredare vid CEDAR och projektledare för Summariska folkmängdsdatabasen.
Från papperskopior till databas för allmänheten
CEDAR tog på 1990-talet sig an uppgiften att digitalisera sammanställningarna från Myrdals forskningsgrupp. Vid den tiden var datorkapaciteten begränsad och allt skrevs av från papperskopior. Efter att registreringen av materialet var klar och hade överförts till digitala medium så har informationen funnits tillgängligt via CEDAR:s datauttagsservice. Men arbetet har fortsatt för att förbättra materialet, framför allt genom att koppla all data till enhetliga geografiska områden. Nu släpps materialet tillgängligt för allmänheten via webben.
– Vi tänker oss att framför allt forskare som är intresserade av demografi eller just den aktuella tidsperioden ska kunna ha stor användning av databasen. Men den kan även ha ett stort värde för studenter och intresserad allmänhet. Det finns många intressanta frågeställningar man kan utforska med tanke på de stora demografiska förändringar som skedde under början på 1900-talet, säger Mattias.
Läs mer om och använd data från Summariska folkmängdsdatabasen.
