NYHET Patienter med avancerad kronisk njursjukdom eller dialysbehandling blir oftast förbisedda i läkemedelsstudier. Nya blodförtunnande, s.k. DOAK, skulle kunna vara ett attraktivt alternativ till den traditionella substansen warfarin, även vid avancerad njursjukdom eller dialysbehandling, visas i en avhandling.
Den fokuserar på just denna patientgrupp, och undersöker om blodförtunnande läkemedel skyddar mot stroke på grund av blodpropp. Resultaten visar att blodförtunnande skulle kunna vara skyddande mot stroke, men att den samtidiga blödningsrisken är påtaglig. Avhandlingen har dessutom kommit fram till att både propp och blödning är vanligt vid så kallat nefrotiskt syndrom, ett tillstånd av njursjukdom när man förlorar mycket äggvita i urinen.
Kronisk njursjukdom förekommer ungefär hos 6–10 % av befolkningen, och denna patientgrupp ökar. Globalt bedömer man att kronisk njursjukdom kommer vara den 5:e vanligaste dödsorsaken år 2040. Patienter med kronisk njursjukdom drabbas i större utsträckning av hjärtkärlsjukdom inklusive stroke, och har man dessutom förmaksflimmer ökar strokerisken ännu mer.
I en generell befolkning med förmaksflimmer behandlar man ofta med blodförtunnande läkemedel för att minska risken för stroke. Patienter med avancerad kronisk njursjukdom eller dialysbehandling har tyvärr varit i princip uteslutna från de stora läkemedelsstudierna av blodförtunnande läkemedel.
Frida Welander, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
BildMartin Welander– Målet med avhandlingen har varit att i denna patientgrupp studera fördelar och risker med blodförtunnande, både den traditionella substansen warfarin samt nyare blodförtunnande läkemedel, så kallade DOAK, säger avhandlingens författare Frida Welander.
– Drygt 12 000 patienter med kronisk njursjukdom och förmaksflimmer har identifierats via Svenskt Njurregister och Patientregistret, och vi har studerat hur olika blodförtunnande behandlingar skilt sig med avseende på stroke (pga propp) och blödning.
Warfarin verkar ge ett strokeskydd men en ökad risk för blödning, en risk som i grunden redan är hög. DOAK verkar ge mindre risk för blödning med likvärdig strokerisk jämfört med warfarin. Tidigare publicerade studier på detta ämne har haft dålig kvalitet på warfarinbehandlingen, och detta leder till svårigheter att tolka resultaten. Studierna som ingår i avhandlingen har för första gången jämfört warfarinbehandling av god kvalitet med både DOAK och ingen behandling hos patienter med kronisk njursjukdom. Studierna belyser vikten av god kvalitet på den blodförtunnande behandlingen men åskådliggör även den höga blödningsrisken. Blödning verkar vara vanligare än stroke på grund av blodpropp hos patienter med avancerad kronisk njursjukdom eller dialysbehandling, och förskrivning av blodförtunnande bör därför ske restriktivt till dessa patienter.
– Resultaten är en viktig pusselbit i hur vi bäst skyddar den stora patientgruppen med kronisk njursjukdom från hjärtkärlsjukdom och död. Det finns dock fortfarande många obesvarade frågor. Lyckligtvis pågår nu också större randomiserade läkemedelsprövningar för dialyspatienter, och dessa kommer kunna ge oss fler svar inom några år, säger Frida Welander.
Frida Welander är uppväxt i Dalarna, studerade till läkare i Uppsala innan hon flyttade till Stockholm och gjorde sin AT och påbörjade specialisttjänstgöring i njurmedicin. År 2018 flyttade hon och familjen till Sundsvall, där hon nu arbetar som specialistläkare på medicinklinikens njursektion. Hon började som doktorand 2019 och hoppas kunna fortsätta sin forskningsbana även efter disputationen.
Fredagen den 1 december försvarar Frida Welander, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, sin avhandling Blodförtunnande vid njursjukdom. Disputationen äger rum klockan 09.00 i Aulan, Sundsvalls sjukhus. Opponent är docent Marie Evans, Karolinska sjukhuset.
