NYHET Genom ett nytt samarbete med lokala skolor får grundlärarstudenter på Umeå universitet nu chansen att ta sig an konkreta skolutmaningar i sina examensarbeten. Målet är att locka fler studenter att arbeta nära lärare och skolor för att bidra till att lösa de frågor som verkligen spelar roll i klassrummet.
Lärarhögskolans satsning fokuserar på att öka andelen praktiknära examensarbeten för grundlärarstudenter i årskurs F–6. I pilotprojektet samarbetar studenterna med skolor i Umeå kommun, där de tar sig an uppsatsförslag från lärare och lärarutbildare. Tanken är att öka studenternas förståelse för frågor som direkt gynnar skolverksamheten och samtidigt ge dem kompetens att driva förändringsarbete i sitt framtida yrkesliv.
– Att skriva examensarbeten i samverkan med praktiken är ett ypperligt sätt att samarbeta med skolan, säger Victoria Sörensson från Enheten för forskningsstöd och samverkan, som har varit med och organiserat projektet tillsammans med Lärarhögskolans Monika Diehl.
Duon framhäver att samverkan inte bara gynnar studenternas lärande utan också har potential att skapa konkreta förbättringar i skolmiljön.
– När resultaten återkopplas till skolan kan de få direkt praktisk betydelse och bidra till förändring i klassrummet, istället för att bara hamna på en hylla, tillägger Monika.
Pilotprojektet, som är en del av den nationella ULF-satsningen (Utbildning, lärande och forskning), ska stärka banden mellan universitet och skola och skapa nytta för elever, lärare och samhället. Under en inledande träff med studenter och skolpersonal betonade vicerektor Cathrine Norberg vikten av att koppla utbildningen närmare skolans praktik.
– Ni har världens viktigaste uppdrag! Mycket av annan utbildning kommer att bygga på er insats som framtida lärare, sade vicerektorn till studenterna och uppmuntrade dem att använda sina examensarbeten för att göra konkret skillnad redan nu.
Vicerektor Cathrine Norberg avslöjade att hennes egen akademiska bana en gång började vid Umeå universitet, där hon tog ämneslärarexamen i engelska och tyska. Sedan lockade forskarutbildning.
BildLena HolmbergUnder eftermiddagen delade både förstelärare och universitetslärare sina tankar kring skolans behov och utmaningar för att inspirera studenterna. Paulina Oskarsson, mellanstadielärare på Hagaskolan, ser samarbetet som ett sätt att möta svårigheter kring barns skrivande. Hon förklarade att eleverna ofta kämpar med att författa längre texter, använda rätt pronomen och föra resonemang, vilket blivit tydligt när hon rättat nationella prov i svenska.
– Någonting har hänt med elevernas skrivande. Språket har blivit torftigt. Som lärare sliter jag mitt hår och "hurves" lite när jag exempelvis läser "hons" istället för hennes, sade hon, hoppfull om att studenterna ska bidra med goda idéer för att förbättra situationen.
– Det känns spännande att koppla studenternas undersökningar till de utmaningar vi står inför i skolan. Jag tror också att det kan ge mig möjlighet att reflektera över mitt eget arbetssätt som pedagog, sade Pauline Gustavsson från Hagaskolan.
BildLena HolmbergLina Brändström, grundskollärare på Carlshöjdsskolan, efterlyste i sin tur bättre stöd för elever med utländsk bakgrund. Bedömningen av behovet av svenska som andraspråk varierar i landet, något som kan försvåra integrationen av nyanlända.
– Min förhoppning är att utvecklas tillsammans med er studenter. Vi behöver öka vår kunskap för att skapa likvärdiga förutsättningar för alla barn.
Grundlärarstudenterna Tove Axelsson, Sandra Guldbrandsson och Elin Söderström är alla motiverade att göra skillnad i sina kommande examensarbeten. Tove lyfter vikten av att väcka läslust hos barn och noterar att många elever idag läser mindre hemma än tidigare.
– Man vill ju att barnen ska plocka fram böcker för nöjes skull, inte bara läxböcker för att de måste, säger Tove, som under praktiken har arbetat mycket med högläsning och noggrant utvalda böcker för att inspirera sina elever.
Skolinspektionen ser en nedgång i läsandet bland barn. Men Tove Axelsson, Sandra Guldbrandsson och Elin Söderström – blivande lärare i förskolan och upp till tredje klass – brinner alla för böcker. De ser fram emot att försöka sporra unga läsare och dela sin kärlek till litteraturen.
BildLena HolmbergÄven Sandra ser sitt examensarbete som en möjlighet att undersöka varför barn läser mindre idag och hur man kan bidra till att vända trenden.
– Det är viktigt att förstå vad som ligger bakom. Är det böckerna som inte passar, eller känner barnen att de saknar tillräckliga kunskaper för att det ska vara roligt? undrar Sandra.
Fastän Elin inte nödvändigtvis känner att hon har hittat någon helt perfekt matchning bland dagens förslag, tycker hon att mötena med erfarna pedagoger har varit värdefulla. Hon uppskattar att ha fått inblick i deras vardag och i bredden av ämnen som kan ligga till grund för examensarbeten – från digitala verktyg till matematiskt självförtroende.
Försteläraren Lina Brändström och professionsadjunkten Daniel Bergnér tror att det finns mycket att vinna på detta samarbete som ger universitetet mer insyn i skolans utmaningar och lärarna stöd av forskningen. Ett ömsesidigt utbyte som gynnar både utbildning och undervisning.
BildLena HolmbergEn av studenternas lärare, Daniel Bergnér, ser stor potential i satsningen tänkt att göra examensarbetena mer praktiknära och minska avståndet mellan universitet och skola. Han påpekar att många studenter ofta känner sig osäkra när det gäller att välja ämnen och hitta samarbetspartners. Därför kan tidiga möten med aktiva lärare och deras idéer hjälpa till att göra examensarbetet både genomtänkt och meningsfullt. Inte något man panikartat stressar fram i sista sekunden.
– I bästa fall hade vi sett ett 30-tal kommunala lärare här idag, men det är ju premiär. De som är här nu kan agera ambassadörer och sprida budskapet inför nästa gång, säger han.
Genom att knyta akademisk forskning till verkliga skolutmaningar får studenter och lärare tillsammans möjlighet att utveckla lösningar som gynnar både elevernas lärande och skolornas framtid i Umeå.
