NYHET En ny rapport från Umeå universitet visar att det övergripande mönstret är att samiska kvinnor är betydligt mer utsatta för våld än samiska män, samt att samiska kvinnor 2021 uppger en högre våldsutsatthet än kvinnor i Sverige 2017. Rapportskribenterna föreslår en rad åtgärder, bland annat att det skapas en nationell policy och inrättas ett samiskt kunskapscentrum för hälsa och socialt arbete.
– Resultaten visar att våld mot samiska kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och vi ser att det behövs omfattade och genomgripande förändringar för att bättre stötta våldsutsatta samiska kvinnor och motverka våldet. Det handlar både om okunskap och avsaknad av ansvar inom nuvarande stödstrukturer, men också att vi behöver mer forskning och kunskap om frågorna, säger Jennie Brandén, statsvetare och postdoktor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, som är huvudförfattare bakom rapporten.
Jennie Brandén, huvudförfattare bakom rapporten.
BildMattias PetterssonRapporten, som tagits fram på uppdrag av Sametinget, innehåller både en kvalitativ del som baseras på intervjuer med samhällets stödfunktioner och en kvantitativ del med enkätresultat. Den kvantitativa delen av rapporten baseras på enkätundersökningen ”Samisk hälsa på lika villkor” som genomfördes under våren 2021 och besvarades av 3 658 samer i åldern 18–84 år i Sverige. Resultaten har jämförts med Sveriges befolkning genom den nationella enkäten ”Sexuell och reproduktiv hälsa” genomförd 2017.
– Det är oerhört viktigt att för första gången kunna presentera data som synliggör samhällsproblemet med våld mot samiska kvinnor och flickor på den svenska sidan av Sápmi. Våldsutsattheten drabbar väldigt hårt för den enskilda. Man ska komma ihåg att det även finns barn som lever med våldsutsatta eller själva är våldsutsatta. Regeringen måste agera på åtgärdsförslagen, säger Marie Persson Njajta, styrelseledamot i Sametinget och deltagare i referensgrupp för projektet.
Det övergripande mönstret i den kvantitativa delen är att kvinnor är betydligt mer utsatta för våld än män, samt att samiska kvinnor 2021 uppger en högre våldsutsatthet än kvinnor i Sverige 2017, för de flesta typer av våld. Några utdrag ur den kvantitativa delen visar att:
• Över hälften av de samiska kvinnorna har utsatts för sexuellt våld (55,5 procent), sju av tio har utsatts för psykiskt våld (68,5 procent) och nästan var tredje för fysiskt våld (27,9 procent).
• En större andel samiska kvinnor än kvinnor i Sverige i stort uppger utsatthet för de grövsta formerna av sexuellt våld, såsom våldtäktsförsök (14,1 jämfört med 10,6 procent) och våldtäkt (10,3 jämfört med 7,0 procent).
Den kvalitativa delen baseras på 22 intervjuer med totalt 34 personer, varav 12 samer, som arbetar inom samhällets stödstrukturer för våldsutsatta i olika delar av den svenska delen av Sápmi. Några exempel på resultat av den kvalitativa undersökningen är:
• Våld mot samiska kvinnor är en fråga som behöver förstås i relation till den bredare politiska och historiska, koloniala, och könade kontext som våldet utspelar sig i.
• Frågan om våld mot samiska kvinnor osynliggörs och beskrivs som svår att adressera – både i det samiska samhället och i majoritetssamhället.
• Kunskapen om det samiska samhället är låg inom samhällets stödstrukturer. Deltagare beskrev att samiska perspektiv saknas i styrdokument kring mäns våld mot kvinnor och i befintlig terminologi. Detta gör att förhållanden i det samiska samhället som kan påverka den våldsutsattas situation negligeras i mötet med samiska klienter, patienter och brukare som utsätts för våld.
– Vi hoppas att det som framkommer i rapporten kommer att leda till förändring och att regeringen och andra aktörer tar ett större ansvar för att motverka våldet, säger Jennie Brandén.
– Resultaten är mycket oroande och talar sitt tydliga språk. Det krävs många fler åtgärder i det samiska samhället och i majoritetssamhället riktade mot våldet mot samiska kvinnor och flickor, samt HBTQI-samer, säger Marie Persson Njajta, styrelseledamot i Sametinget.Projektet ”Våld mot samiska kvinnor”, har utförts på uppdrag av Sámediggi (Sametinget), samernas folkvalda parlament i Sverige [Dnr 2021–1809]. Den här rapporten ingår som en slutredovisning av projektet.
Rapporten har tagits fram av forskarna Jennie Brandén, Lena Maria Nilsson, Monica Burman, Miguel San Sebastian och Jon Petter Stoor, samtliga verksamma i forskargruppen Lávvuo – forskning och utbildning för samisk hälsa, vid Institutionen för Epidemiologi och Global hälsa (EpiGH) vid Ubmejen Universitiähta (Umeå Universitet).
Läs rapporten
